Tänka utanför lådan: barometerfrågan

BarometerDen här tänkvärda anekdoten illustrerar så väl konsten att tänka utanför lådan. I en fysiktentamen vid Köpenhamns Universitet fick studenterna frågan hur man kunde mäta höjden på en skyskrapa med hjälp av en barometer. En av studenterna föreslog att man kunde gå upp på taket binda ett snöre i barometern sänka ner den till marken och sedan mäta längden på snöret. Professorn gav studenten noll poäng på frågan med hänvisning till att han med sitt svar inte demonstrerat några som helst kunskaper i fysik. Studenten klagade med motiveringen att svaret bevisligen var korrekt och fick efter en stunds argumenterande möjligheten att muntligen komma med en alternativ lösning på problemet. Studenten tänkte efter en lång stund utan att svara. Professorn som trodde att studenten inte hade en aning blev mer och mer irriterad och krävde ett snabbt svar. Studenten svarade då att det fanns så många lösningar på problemet att han inte visste vilken han skulle välja men sade sedan:

För det första kan man återigen ta upp barometer till taket släppa den över kanten och med ett tidtagarur mäta hur lång tid det tar för uret att falla. Med hjälp av formeln x = gt2/2 kan man sedan beräkna byggnadens höjd. Men den lösningen hade inte varit särskilt bra för barometern…

Eller så kan man ställa barometern lodrätt i solen och mäta längden på dess skugga, om man sedan mäter längden på byggnadens skugga så kan man utifrån principen om två likformiga trianglar lätt bestämma höjden på byggnaden. Men det förutsätter naturligtvis att solen skiner och att man inte mäter höjden på en byggnad på ekvatorn mitt på dagen…

En mer direkt metod, om man utgår från att det finns en brandstege utanpå byggnaden, är att gå upp för trapporna samtidigt som man markerar höjden av barometer längs väggen. Man kan sedan räkna antalet märken och multiplicera med barometerns höjd. Men detta kräver gott om tid och en bra ork…

Vill man vara mer sofistikerad så kan man knyta barometern på ett snöre och svänga den som en pendel och bestämma värdet på gravitationskraften på gatunivå och på toppen av byggnaden. Utifrån skillnaden mellan de båda värdena kan man beräkna höjden av byggnaden.

Om man vill vara riktigt tråkig och ortodox så kan man förstås använda barometern för att mäta lufttrycket på taket av skyskrapan och på marken och utifrån skillnaden räkna ut byggnadens höjd. Men detta svar är ju så uppenbart att jag först inte ens övervägde att ta med det.

Eftersom vi uppmanats att tänka själva, så är den lösning som nog tilltalar mig mest att ta barometern till fastighetsskötaren och säga till honom att han kan få en fin barometer om han berättar hur hög byggnaden är.

Enligt legenden var studenten Niels Bohr, den förste dansken att få Nobelpriset i fysik.


Tips: När du står inför ett problem, nöj dig inte med den första och mest uppenbara lösningen. Den är kanske inte den bästa, och det är alltid en fördel att kunna välja mellan flera olika alternativ. Reflektera en stund över alternativlösningar. Ta gärna ut svängarna och våga vara galen och annorlunda. De mest kreativa lösningarna kommer ofta först när du betat av de mer konventionella. Och kanske viktigast var aldrig självkritisk i problemlösningsfasen. Det är först när du har en rad alternativa möjligheter som du ska välja ut de bästa.


This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s