Om du skulle förmodas tro att 1-på miljonen-idén uppstår av sig själv i ett vakuum så tror du ordentligt fel. Allting är en process som börjar redan när vi föds. Att bekanta sig med den här processen är till stor hjälp om man vill träna upp sina kreativa muskler, oavsett om det rör sig om forskning, konstnärligt skapande eller innovationer.
Steg 1: Samla allmän kunskap. Det här är det första steget av tre i förberedelsefasen. Från dina första intryck som nyfödd så samlar du genom livet på dig minnen, erfarenheter och kunskap i en ständigt växande gigantisk databas som är helt unika för dig.
Ju mer nyfiken, intresserad av din omvärld och ju mer villig du är att ständigt lära dig nya saker inom vitt skilda områden desto större och bredare pool av intryck kan du ösa ur när du behöver använda komma åt din kreativitet.
Utmärkande för många verkligt kreativa individer är att deras intresse inte är smalt begränsade utan de är intellektuella allätare med en stark nyfikenhet på allt vad livet erbjuder.
Steg 2 Problemidentifiering. Kreativiteten triggas ofta igång av något vi stöter på i vår omgivning som vi skulle vilja förändra eller göra bättre. Vissa människor går oreflekterande genom livet medan andra ständigt har känselspröten ute för att hitta något som kan förbättras.
Det som utmärker många framgångsrika uppfinnare är förmågan att se saker som behöver förbättras snarare än att komma på nya idéer hur de ska förbättras. En del gör det här på ett mycket medvetet och strukturerat sätt, t.ex. genom att göra listor på saker som stör dem, fundera på möjliga orsaker när något gått fel, lägga märke till negativa känslor eller tänka efter vad som stoppar upp en.
De flesta kreativa människor vet intuitivt vilka mål de har, men kan ha svårt att klart definiera det. En stor del av det kreativa arbetet består därför i att sätta ord på den intuitiva känslan.
Tips: Det kan vara en god vana att då och då stanna till och skanna av omgivningen för att se vad som kan förbättras. Finns det något runt omkring dig som inte är som du vill ha det? Notera detta på ett ställe dit du kan återkomma.
På det här sättet bygger du upp en bank av ting som kan förbättras eller problem som behöver lösas. Du behöver inte nödvändigtvis kasta dig över dem just då, men om du inte skriver ner dem så kommer de snabbt att glömmas bort.
Steg 3. Förvärva specifika kunskaper och färdigheter. När du väl har identifierat ett problem eller för dig själva definierat din utmaning gäller det att fullt ut dyka ner i ditt speciella område för att behärska det så bra som möjligt.
Är du musiker så behöver du absorbera så mycket musik som möjligt som kan inspirera dig. Om du är författare så behöver du läsa andra författare och kanske gå en skrivarkurs för att tillägna dig olika skrivartekniker. Om du är forskare måste du läsa in dig på den relevanta vetenskapliga litteraturen och om du är uppfinnare eller entreprenör så behöver studera vad andra har gjort före dig. Om du är konstnär så studerar du andra konstnärer och lär dig det konstnärliga hantverket.
Flertalet konstnärer börjar med att kopiera andra konstnärers stil, men efterhand som de lär sig att behärska sina uttrycksmedel, så utvecklar de allt mer en egen personlig estetik, d.v.s. de hittar sin egen plats inom ett bredare fält där ofta vissa teman går att känna igen. En konstkännare kan därför genom att betrakta ett nytt verk ofta lätt pricka rätt vilken konstnär som ligger bakom skapandet.
I den första entusiasmen att lösa ett problem kan det vara frestande att hoppa över det här stadiet. Du har kanske så många idéer som du skulle vilja testa. Men oftast är problemet inte nytt utan många andra har funderat över det och kanske hittat kreativa lösningar som du helt enkelt inte känner till.
Så varför lägga ner en massa tid och möda på att skapa något som redan finns där eller ödsla tid på något som andra har visat inte fungerar? Då är det kanske ett bättre sätt att använda din tid till att förbättra och vidareutveckla en lösning som redan finns där ute eller helt enkelt lägga din kraft på ett annat problem.
Att engagera sig, läsa på och skaffa sig specifika kunskaper och färdigheter är också det bästa sättet att låta sig absorberas av ett problem. Det som kanske börjat som en allmän fundering eller nyfikenhet blir nu en allt mer bestämd intention att lösa ett problem.
Intentionen gör också att vi börjar se världen med nya ögon. På samma sätt som paret som väntar sitt första barn plötsligt ser gravida magar överallt, så kan fokuseringen på problemet göra att vi börjar se en massa nya detaljer i vår omgivning som får oss att associera till problemet och som vi inte lade märke till tidigare.
Steg 4. Arbeta med din idé. Du har nu kommit in i Idégenereringfasen. När du väl förberett dig så mycket de går så finns det två olika vägar att närma sig lösningen på ditt problem eller den stora idén.
I den medvetna vägen så tänker man mer analytiskt. Man provar sig fram eller använder sig av olika tanketekniker och kommer sakta fram till resultatet. I den spontana vägen så låter man i stället hjärnans undermedvetna strukturer göra jobbet och slutresultatet är en insikt som ofta kommer helt plötsligt utan förvarning.
Uppdelningen i två vägar är en modell för två olika sätt som vår hjärna hanterar ett problem. I själva verket sker bägge vägarna som två parallella processer.
Aktiv idégenerering (den medvetna vägen). Om du står inför ett problem som du inte kan eller vill släppa så kommer din hjärna att på ett medvetet plan fortsätta att hämta upp information från de djupare nivåerna tills problemet är löst – eller att du ger upp.
Vanligtvis sker detta genom stegvis, logisk tankeverksamhet där du genom trial-and-error testar och förkastar den ena möjliga lösningen efter den andra tills du kommit fram till svaret. Ofta får du en känsla av att gradvis närma dig lösningen – det börjar brännas.
Kompositören Johann Sebastian Bach byggde metodiskt sin Brandenburgkonsert på matematiska konstruktioner. Många andra konstnärer arbetar på liknande sätt med en lång rad av skisser och utkast som så småningom mognar fram till det slutliga verket.
Fördelarna med aktiv idégenerering, oavsett om det sker med konvergent (söka ett rätt svar) eller divergent tänkande (söka många alternativa lösningar), är att det sker helt under vår medvetna kontroll, medan nackdelen är att vårt medvetande bara kan processa en liten mängd information i taget.
Viktigt är att du i detta stadium inte kritiskt börjar granska idéerna. Låt dem i stället flöda helt ocensurerat och försök att få så många idéer som möjligt.
Inkubation (spontana vägen). När du identifierat ditt problem, läst på och verkligen dykt ner i det så har du samtidigt aktiverat din hjärnas associationsområden och andra djupare strukturer.
Efter en period av intensivt tankearbete kan du nu medvetet eller på grund av trötthet släppa problemet och låta din hjärna processa ditt problem på en helt omedveten nivå, på samma sätt som ett ägg ligger och inkuberas i en äggkläckningsmaskin. På ytan händer ingenting, men inuti ägget pågår en fantastisk utvecklings- och mognadsprocess…
Detta har många fördelar. Mental trötthet kommer av en ständig aktivering av vårt medvetna tänkande. När du släpper en tanke så ger du din hjärna en chans till vila och dig själva en möjlighet att ladda dina mentala batterier.
Du får då också tid att ägna dig åt andra aktiviteter utan att din fantastiska hjärna för den delen släpper problemet. Dessa andra saker kan också ge dig nycklar till lösningen av ditt problem eller låta dig släppa potentiella men felaktiga lösningar som hittills blockerat problemlösningen.
Även om du kopplat bort ditt medvetande så är din hjärnan inte inaktiv. I stället så ligger hela tiden hjärnans associationsområden och jämför och kombinerar minnen och intryck från olika delar av hjärnan och integrationen av aktivitet i de båda hjärnhalvorna är på topp.
Till skillnad från ditt medvetna tänkande som bara kan processa en tanke i taget så kan ditt undermedvetna hantera ett enormt antal processer samtidigt. Pausen gör att din hjärna kan göra sökningarna i långtidsminnet mer omfattande och därmed öka chanserna till kreativa associationer.
Inkubationen har ofta förknippats med den plötsliga insikten när man plötsligt får det riktiga svaret på sitt problem (konvergent tänkande), men en kreativ paus är minst lika viktigt när man vill spåna så många idéer som möjligt (divergent tänkande).
Steg 5. Den kreativa insikten. Många kreativa insikter, lysande idéer eller insikter kommer helt oväntat efter en period av hårt arbete och mycket tänkande, följt av en kortare eller längre viloperiod (inkubationen) då det omedvetna fortsätter att bearbeta problemet.
I detta läge har du kopplat bort dina medvetna tankar och därmed tillfälligt släppt på filtret till ditt undermedvetna. De associationer som skett helt omedvetet under inkubationsstadiet får då en möjlighet att plötsligt och helt utan förvarning tränga upp till ditt medvetande, som en oväntad aha-upplevelse, gudainspiration eller Eureka-ögonblick.
I det konstnärliga skapandet motsvaras insikten ibland i stället av ett känslomässigt expressivt skapande där penseln far över paletten eller orden flödande sätts på pränt på pappret (eller i ordbehandlaren) utan att konstnären eller författaren själv riktigt vet vart skapandet är på väg.
Men också det konstnärliga skapandet kan vara på jakt efter den svårfångade idén som när den väl är på plats får betraktarna att haja till eller reflektera på nya sätt. Insikt och inspiration är därför gemensamt för alla former av kreativt skapande.
Ofta utmärks insikten av att du inte stegvis kan resonera dig fram till den, utan den kräver att du betraktar problemet från ett helt annat håll eller på ett nytt sätt. Tvärtom så kan hårt tänkande göra att du fixerar dig vid möjliga konventionella lösningar och därmed får svårare att lösa problemet.
Till en början kan problemet du brottas med verka omöjligt att lösa, men när du väl fått insikten så framstår den ofta som naturlig och löjligt enkel. Du har inte heller någon känsla av att närma dig den, utan plötsligt så finns bara insikten där.
Men att bara i ditt eget huvud kommit på en briljant idé gör ingen annan glad. För att nu förverkliga din fantastiska idé behövs tre steg till och vi marscherar nu in i verifieringsfasen.
Steg 6. Utvärdering. När du väl fått din idé, eller ännu hellre många olika idéer, är det dags att kritiskt börja granska dem. Är de nya? Är de användbara? Går de att genomföra? Löser de problemet på bästa sätt? Det är nu du ska ta fram ditt kritiska tänkande som är så förkastligt under själva idégenereringen.
Tips: Gå inte in i utvärderingsstadiet för tidigt. Stanna kvar i de tidigare faserna så länge som möjligt så att du verkligen plockar fram alla dina möjliga och bästa idéer. Väg sedan fördelarna mot nackdelarna, styrkorna mot svagheterna och våga förkasta idéer som du inte tror på. Men ha också modet att chansa. Det är bara du själv som kan avgöra om du är villig och beredd att lägga ner dagar, veckor, månader eller år och kanske en hel del pengar på en idé som kanske kan bli början på ett blomstrande företag men kanske i slutändan inte håller.
Steg7. Utveckling. Om din idé är kopplad till en produkt, en tjänst eller kanske ett konstverk måste den sannolikt också utvecklas och förädlas från den ursprungliga idén. Har dy fått en idé till en bok måste karaktärerna utvecklas och kapitlen fyllas med ord, har du fått inspiration till ett musikstycke måste noterna ner på partituret och om det rör sig om en uppfinning, måste det göras en detaljerad ritning och därefter pilotmodeller som kan testas. Detta kan vara hårt arbete i musikstudion, vid skrivbordet på laboratoriet eller i verkstan. Eller som Edison uttryckte det ”1 % inspiration och 99 % perspiration”.
Steg 8 Implementering. När du väl sett din idé förverkligas framför dina egna ögon så måste den genomföras fullt ut för att börja göra nytta och ge mervärde. Är det en liten idé så kan det göras snabbt och enkelt och det är kanske bara du själv som kommer att dra nytta eller ha glädje av den. Om det är en större idé kanske den kan lägga grunden till ett nytt företag.
Creativity boost 