Rysslands bäst bevarade hemlighet

TRIZ

På 1970-talet tävlade Sovjetunionen och USA i kapplöpningen om att utforska månen. Sovjet hade inte de ekonomiska musklerna att likt USA:s Appoloprogram landsätta en människa på månen så de satsade i stället på att landa en obemannad farkost på månens mörka baksida som sedan kunde sända Tv-bilder tillbaka till jorden.

Problemet var att man behövde lysa upp omgivningen med kraftiga lampor och ingen känd glödlampa hade starkt nog glas att klara stöten vid en månlandning. Inte ens de mest hållfasta glödlamporna i de sovjetiska stridsvagnarna klarade testerna. Man provade mängder av lösningar för att förstärka glaset i glödlamporna, men inget hjälpte.

Problemet rapporterades slutligen till chefen för hela månprojektet, som var utbildad i den s.k. TRIZ-metoden. Chefens första fråga var vilken nytta glaset hade. Han fick svaret att glaset naturligtvis behövdes för att garantera vakuum kring glödtråden. Chefen kunde då snabbt konstatera att eftersom det är ett perfekt vakuum på månens yta så behövdes inte något glas.


TRIZ är en metod med ursprung i Sovjetunionen för systematisk teknisk innovation. TRIZ är den ryska akronymen för Teoriya Resheniya Izobretatelskikh Zadach, närmast översatt till Teorin om Uppfinningsrik Problemlösning. Upphovsmannen var ingenjören och uppfinnaren Genrikh Altshuller (1926–1998), som utgick från att hemligheten med teknisk innovation snarare kan hittas i den inneboende logiken i själva uppfinningen än i huvudet på uppfinnaren.

Genom att i detalj studera mer än 30 000 olika patent kunde han konstatera att all teknisk innovation kan kokas ner till 40 olika grundläggande tekniska principer. Utifrån det problem man står inför kan dessa principer appliceras på ett systematiskt sätt, vilket ofta är väldigt mycket mer effektivt än att förlita sig på resultatet av associativt tänkande eller slumpmässig ”trial and error”.

Med hjälp av sin metod kunde Altshuller och hans medhjälpare Rafail Shapiro under 1940-talet framgångsrikt lösa ett stort antal tekniska problem. När Altshuller insåg den fulla nyttan av TRIZ skrev han 1949 ett brev till Josef Stalin. Brevet beskrev Sovjetunionen som ett land i ruiner, där en bred spridning av TRIZ-metoden skulle behövas för att snabbt få landet på fötter igen.

Resultatet av brevet blev dock att både Altshuller och Shapiro snabbt hamnade i det ökända GULAG-lägret Vorkuta i norra Sibirien. Där lierade sig Altshuller med lägrets akademiska elit, ett antal internerade f.d. universitetsprofessor, och fortsatte att applicera TRIZ på arbetet i lägrets kolgruvor.

Två år efter Stalins död 1953 blev Altshuller och Shapiro frisläppta och började genast sprida metoden, som så småningom blev obligatorisk läsning vid många ryska ingenjörsskolor.

Altshullers var en produktiv författare och hans idéer fick så småningom en viss spridning också i väst, inte minst genom hans både lättlästa och roande översiktsbok And suddenly the inventor appeared: TRIZ, the theory of problem solving”, som bygger på tusentals brev han fått från ungdomar som läst om metoden i olika ryska ungdomstidningar. Dock torde mycket få uppfinnare och innovatörer i väst vara bekanta med metoden i detalj.

De 40 principerna i TRIZ bygger på nio fundamentala lagar som kan användas både för förbättringar av redan existerande teknologier och för att identifiera och utveckla helt nya sådana. Utifrån dessa principer kan man på ett mycket systematiskt sätt gå igenom sitt tekniska problem för att se det ur alla möjliga synvinklar.

Angreppssättet är alltså den absoluta motpolen till det intuitiva, associativa tänkandet, men där det associativa tänkandet kan appliceras på alla problem och utan något större mått av kunskap så krävs ett gott mått av kunskap inom teknik, fysik och kemi för att fullt ut kunna applicera de 40 principerna i TRIZ.

Men för alla som arbetar med tekniska innovationer kan det vara av värde att tränga djupare in i Altshullers TRIZ-metod, då den kan ge insikter man kanske annars inte fått.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

 

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s