Hur rätt kost kan öka din kreativitet

Modern forskning visar vilken kost vi ska äta för att öka vår kreativitet och förbättra hälsan.

LCHF

Den personliga kreativiteten är starkt kopplat till hur vi mår, fysiskt såväl som psykiskt. Det säger sig självt att man lättare kan få igång idéflödet om man är frisk, glad, utvilad och i god kondition. Men modern forskning visar också allt mer övertygande vad vi ska äta för att må bättre och vässa vår mentala skärpa.

Hur kroppen hanterar maten vi äter

För att förstå hur det hela hänger ihop måste vi först se vad som händer i kroppen en normaldag med en vanlig västerländsk diet.

All energi vi förbrukar kommer från tre olika källor; fett, proteiner och kolhydrater (socker och stärkelse). Fett och proteiner behövs dessutom för att bygga upp kroppens celler och måste därför tillföras genom födan för att vi ska överleva.

Blodsocker i form av glukos är det primära bränslet i våra celler och inte minst hjärnan behöver en konstant bränsletillförsel. Men kolhydraterna har ingen annan egentlig funktion, och då vi själva via levern kan skapa bränsle från fett och proteiner så finns det inget egentligt behov av att stoppa i oss kolhydrater.

Men låt oss nu gå tillbaka till vad vi äter och börja med frukosten. Jag arbetar på en internationell arbetsplats där kollegorna utifrån bakgrund och kultur har skiftande matvanor. Nordborna börjar kanske dagen med en tallrik müsli med hallonyoughurt, en ostsmörgås och ett glas appelsinjuice, medan fransmannen eller italienaren i stället tar en croissant med sylt och en kopp kaffe.

Gemensamt för båda frukostarna är att de är mycket rika på kolhydrater. Kolhydraterna bryts i tarmen ner till mindre sockerarter som snabbt absorberas av kroppen. För höga blodsockernivåer är dock skadliga och när nivåerna strax efter en kolhydratrik måltid börjar stiga så svarar kroppen med att utsöndra insulin från bukspottkörteln.

Insulinet gör att sockret tas upp i levern där det omvandlas till glykogen, som vid extra behov, t.ex. när vi sportar, snabbt åter kan mobiliseras till glukos för att försörja våra muskler och hjärnan.

Levern kan dock bara lagra en viss mängd av glykogen och överskottet av socker, liksom allt fett från en kolhydratrik måltid, går därför vidare till ”långtidsförvaring” i våra fettlager. Kolhydratrik mat ger därför lätt upphov till fetma och är den primära orsaken till den globala fetmaepidemin som seglat upp som ett av de allra värsta folkhälsohoten.

Raskt fram till halvtolv-tiden på förmiddagen. Det effektiva insulinet har nu tryck ner blodsockret under de nivåer som vår hjärna riktigt trivs med och starka signaler skickas nu ut att åter fylla på förråden.

Hungerkänslorna kryper på oss och om vi är känsliga så känner vi av de låga blodsockernivåerna i form av irritation, trötthet och kanske lite huvudvärk. Vi ställer oss då i kafeteriakön (eller köket) för att snabbt få i oss en god lunch.

Även denna är ofta fylld av kolhydrater i form av potatis, pasta, ris och kanske en bit bröd till och sockersuget gör kanske att vi dessutom tar en chokladbit till kaffet på maten. Potatis, bröd, pasta och ris är rika på stärkelse som mycket snabbt bryts ner till glukos och skillnaden mellan att äta socker och stärkelse är därför minimal.

Framåt eftermiddagen upprepas mönstret. Insulinet har tryckt in energin från lunchen till levern som glykogen och överskottet till fett och vi börjar nu känna tröttheten och hungersuget komma krypande tillbaka igen. Fikarummet med en kopp kaffe och en kakbit lockar allt mer. Och så fortsätter det ända fram till nattmackan innan vi går och lägger oss.

Med en kolhydratrik kost utsätter vi oss alltså för ständiga blodsocker- och insulinsvängningar och återkommande perioder av trötthet och hungersug under dagen. Ju mer kolhydrater i kosten, desto större blir svängningarna och desto mer ökar också risken för fetma och sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och stroke.

Det säger sig självt att en kolhydratrik kost varken är bra för kreativiteten eller hälsan.

Så vad är alternativet?

Om för mycket kolhydrater orsakar dessa ovälkomna blodsockersvängningar, viktuppgång och risk för kroniska sjukdomar, så framstår alternativet som ganska självklart. Genom att drastiskt minska kolhydratintaget och i stället ersätta energibehovet med fett så har vi vunnit mycket.

Med en kolhydratfattig men fettrik kost (det som i dietsammanhang ofta kallas för LCHF – low carb high fat) får vi jämna blodnivåer över dagen av både glukos och insulin. Sockersuget försvinner och den högre fettandelen i kosten gör också att vi behöver få i oss färre kalorier för att bli mätta och dessutom behåller vi mättnaden längre.

Som läkare utbildad på 1980-talet fick jag lära mig att för mycket fett i kosten ökade risken för fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Och det värsta fettet av allt var det omättade animaliefettet. Vidare fanns det mycket kolesterol i ägg och höga kolesterolnivåer ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar ytterligare. Denna ”kunskap” var nästan som en slags naturlag som jag burit med mig i alla år då jag undvikit fet mat och i stället fyllt tallriken med ris, pasta och potatis i den ”tallriksmodell” vi fick lära oss redan i skolans hemkunskapsundervisning.

Ett stort antal nya, välgjorda medicinska studier har dock effektivt slagit hål på de här myterna. En fettrik lågkolhydratkost motverkar i stället både diabetes typ-2 och hjärtkärlsjukdomar (och epilepsi) och har dessutom visat sig effektivare än andra testade dieter för att få överviktiga människor att gå ner i vikt.

När LCHF lanserades på bred front i Sverige för något år sedan uppkom den populära myten att man behövde gå över till en ägg- och bacondiet. Men LCHF kan vara mycket mer varierande än så.

Kosten bygger på kött, fisk, mejeriprodukter och grönsaker som vuxit ovan jord (se bilden till detta inlägget). I övrigt undvik, förutom kolhydraterna, alla ”lätt-produkter” och processad mat så mycket som möjligt. Det finns i dag många riktigt bra LCHF-kokböcker med mycket varierad kost.

LCHF och kreativiteten

Förutom att få bort blodsockersvängningarna som gör oss trötta och irriterade så kan LCHF också ha andra fördelar för vår kreativitet.

Med mycket lågt kolhydratintag kommer kroppen efter cirka 2 veckor in i ett tillstånd kallat ketos. Ordet kommer från de små bränslemolekyler, eller ketoner, som nu bildas i levern från fettet i vår kropp. Ketonerna är lika effektivt bränsle som glukos för vår hjärna och kommer i en jämn nivå över dagen.

Många människor upplever en ökad skärpa i detta tillstånd och har övergått till en kost med mycket små mängder kolhydrater, ketogen kost, enbart för att att kunna vara i mentalt topptillstånd. Det skulle vara intressant att se lite mer vetenskapliga studier på detta.

En ketogen kost ger dessutom som extra bonus en ökad fysisk uthållighet. Efter några timmars hård fysisk ansträngning med vanlig kost är glykogendepåerna i levern uttömda och måste fyllas på med nya kolhydrater för att vi ska orka vidare. I ketos är däremot ketonerna både lättillgängliga och kan hela tiden tas direkt från fettet. Vår kropp har alltså omvandlats från en sockerbrännande till en fettbrännande maskin.

Min egen erfarenhet

Själv äter jag sedan en tid en strikt LCHF-kost. Jag äter när jag är hungrig och slutar när jag är mätt, och när kroppen själv får bestämma så blir det oftast högst en eller två måltider per dag. Jag unnar mig gärna ett glas gott vin då och då (men inte öl).

Första månaden gick jag ner 4 kilo i vikt, men viktigare för mig än vikten är hur jag mår i allmänhet. Tidigare dygnssvängningar med trötthet, irritabiltet och hunger före lunch och middag och perioder med sockersug däremellan har försvunnit. Jag känner mig också snabbare i tanken och mer fylld av energi. Den här bloggen har t.ex. tillkommit sedan jag började med LCHF.

Men varför har det då gått så långsamt för läkarkåren att ändra på sina gamla rekommendationer. Till stor del tror jag detta beror på vår genetiskt medfödda tendens att stanna kvar i gamla invanda tankemönster. Att erkänna att decenniers råd varit felaktiga är inte heller lätt. Omsvängningen är dock på väg och Socialstyrelsen stödjer nu LCHF både för patienter med diabetes typ-2 och för viktnedgång vid fetma.

Det finns dock starka ekonomiska intressen att behålla status quo. Livsmedelsindustrin tjänar betydligt mer på att sälja starkt processade, sockerrika livsmedel än naturliga råvaror även om de senare är både nyttigare och ofta lika lättillagade.

Om du är intresserad kan du läsa mer, inklusive borra dig ner i de senaste medicinska rönen, på läkaren Andreas Eenfeldts innehållsrika sajt kostdoktorn.se. Andreas har också låtit mig låna vinjettbilden till det här inlägget från sin sajt.

En annan stark förespråkare för hälsosam, och därmed kreativitetsbefrämjande mat, är immunologen och “livsstils-experten”, Sanna Ehdin, som  skrivit mycket om detta på sin sajt: Dr. Sanna Ehdin.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s