I den gamla grekiska berättelsen av Homeros så skulle Odysseus efter kriget i Troja segla hem till sin hustru och sin födelseö Ithaka. Under denna resa, odyssé, som tog 10 år råkade Odysseus ut för en rad spännande äventyr innan han äntligen kom hem. Liksom för Odysseus kan den kreativa processen vara en lång och bitvis besvärlig, men ofta spännande, resa mot ett hägrande mål.
Men samtidigt som det är viktigt att sätta sina kreativa mål och prioritera så är det ännu viktigare att njuta av processen. Målet ska finnas just vid horisonten, men seglatsen sker just nu och den ska vara spännande och meningsfull.
Om man bara blint stirrar på målet så missar man resan och risken är stor att man tröttnar innan man nått fram.
Den grekiske poeten C. P. Cavafy har i sin vackra dikt ”Ithaka” på ett fantastiskt sätt beskrivit essensen av att låta målet styra resan, men att utvecklas under tiden.
As you set out for Ithaka
hope the voyage is a long one,
full of adventure, full of discovery.
Laistrygonians and Cyclops,
angry Poseidon—don’t be afraid of them:
you’ll never find things like that on your way
as long as you keep your thoughts raised high,
as long as a rare excitement
stirs your spirit and your body.
Laistrygonians and Cyclops,
wild Poseidon—you won’t encounter them
unless you bring them along inside your soul,
unless your soul sets them up in front of you.
Hope the voyage is a long one.
May there be many a summer morning when,
with what pleasure, what joy,
you come into harbours seen for the first time.
May you stop at Phoenician trading stations
to buy fine things,
mother of pearl and coral, amber and ebony,
sensual perfume of every kind —
as many sensual perfumes as you can.
And may you visit many Egyptian cities
to gather stores of knowledge from their scholars.
Keep Ithaka always in your mind.
Arriving there is what you are destined for.
But do not hurry the journey at all.
Better if it lasts for years,
so you are old by the time you reach the island,
wealthy with all you have gained on the way,
not expecting Ithaka to make you rich.
Ithaka gave you the marvelous journey.
Without her you would not have set out.
She has nothing left to give you now.
And if you find her poor, Ithaka won’t have fooled you.
Wise as you will have become, so full of experience,
you will have understood by then what these Ithakas mean.
Dikten finns nedan som Youtube-film uppläst av Sean Connery och med specialkomponerad bakgrundsmusik av Vangelis – en 4½-minuters upplevelse som starkt kan rekommenderas.
Jag har haft problem med att kunna följa din blog. Det har hänt med andra också. Jag följer och när jag kollar igen, så är jag inte längre en följare. Vet du något om det? Har du haft samma problem?
Ha en fin vecka!
LikeLike
Nej, ingen aning faktiskt. Trodde WordPress var pålitligt – anledningen att jag valde den plattformen från början. Har inte haft så mycket tid att vare sig skriva eller läsa sista veckan, men jag ska titta in hos dig igen och se hur det går. Följer med spänning, och gillar humorn och värmen i det du skriver. 😉
LikeLiked by 1 person
Tack för svaret! Och speciellt för uppmuntranden. 🙂 Det är inte alltid lätt att skriva… Det kommer från mitt hjärta, min själ och erfarenhet. Mitt dröm. My pain.
Men det är också bra terapi. Fint att skratta själv, gråta, uppskatta det goda, hoppas, bli arg och allt annat.
Hoppas att få ny inspiration med min resa till Stockholm imorgon. Min vännina har bjudit mig på konsert av en författare/musiker.
LikeLike
Hoppas du får bättre väder än i dag. Regn och mörker, men tack och lov inte så blåsigt längre. Avskyr verkligen den här tiden på året när vi lämnar sommartiden bakom oss och går in i mörkret. Helsinki är bättre. Ni har nästan en timme mer solljus – året runt. Det är inte rättvist.
LikeLiked by 1 person
I dag saknade jag Spanien! Men älskar vintret när det snöar.
LikeLike
What I mean between the lines is that your encouragement means more than you can imagine!
Jag har också fått mycket ifrån din blog! Och får öva min svenska igen. 🙂
LikeLike
Det kommer från hjärtat. Är nu tillbaka och läser din (kapitel 32, Dr Ümit). Med ett leende på mina läppar. 🙂
LikeLike