Vikten av en god natts sömn

sleep

Sömnen är det livsviktiga balsam som återställer oss efter en lång dag av arbete och lek och förbereder oss för nästa. Hur vi mår under dagen bestäms till stor del hur väl vi sover under natten.

Sömnen har en helt avgörande roll för vår kreativitet och hälsa. Den är iblandad i hur vi läker och reparerar våra blodkärl och sömnbrist ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, njuråkommor, högt blodtryck, och diabetes. Sömnen är också involverad i balansen mellan de två hormon som gör oss hungriga (ghrelin) och mätta (leptin) och sömnbrist ökar risken för fetma både hos unga och vuxna. Sömnen underlättar också en normal tillväxt hos ungdomar och genom att påverka vårt immunsystem och vår hormonbalans så hjälper den till att hålla oss friska upp genom åren.

Sömnen är inte ett konstant och passivt tillstånd utan kännetecknas av fyra olika stadier i en sömncykel; insomning, stabil sömn, djup sömn och drömsömn eller REM-sömn (REM står för rapid eye movements).

Varje sådan sömncykel är cirka 90 minuter lång och upprepas under natten med allt längre perioder av REM-sömn i varje ny cykel; från 5–10 minuter i början av natten till en halvtimme eller mer i den sista cykeln innan man vaknar. Ju längre man varit vaken desto snabbare somnar man in och djupare blir sömnen. Kroppen återhämtar sig mest under djupsömnen, då hjärnans aktivitet går på lågvarv och utsöndringen av stresshormoner är som lägst. God sömn leder också till förbättrade minnesfunktioner, ett gott humör och ökad kreativitet.

Under sömnen befäster vi våra minnen från dagen som gått, men vi integrerar också dessa minnen i ett större sammanhang och skapar nya kopplingar till tidigare liknande minnen. Om vi har varit på konsert, så kopplar hjärnan under sömnen dessa minnen till våra upplevelser från tidigare konsertbesök eller musiken till minnena av annan musik vi hört. Om vi varit där med en viss person så sker också kopplingar till minnen av andra kontakter vi haft med den här personen.

Att befästa våra minnen är en komplicerad process under loppet av flera nätter. Under sömnen byggs de olika minnesfragmenten ihop till meningsfulla enheter, men minnen kan också repareras och förstärkas, så att när vi vaknar så har vi faktiskt förbättrat vår förmåga, oavsett om det rör sig om faktakunskaper, matematisk problemlösning eller färdigheter inom musik eller idrott. Sömnen gör också att vi kan urskilja nya tidigare dolda regler eller abstraktioner, t.ex. grammatiska mönster under språkinlärning. Dessa positiva minneseffekter av sömnen sker främst kring aktiviteter som har berört och engagerat oss.

Den här minneskonsolideringen sker främst under den första 90-minuterscykeln och den sista perioden av REM-sömn på morgonen. Alkohol eller sömnmedel som påverkar insomnandet eller ett för tidigt uppvaknande kan därför allvarligt störa minneskonsolideringen, och det man förlorat under en natt kan inte kompenseras med mer sömn de följande nätterna. Tvärtom så stör en natt utan sömn även minneskonsolideringen de följande 2–3 nätterna då hjärnan försöker att återställa den normala dygnsrytmen.

Sömnbehovet ligger för de flesta vuxna människor någonstans mellan sex och nio timmar, med ett större sömnbehov hos barn. Vi behöver sova, men inte nödvändigtvis i ett sträck. Vårt naturliga sömnmönster har genom historien i hög grad styrts av dagsljuset, och ett sömnmönster med två perioders nattsömn med vakenhet emellan kombinerat med en stunds slummer mitt på dagen är mer naturligt än de åtta timmar i sträck som blivit norm i spåret av industrialiseringen och införandet av det elektriska ljuset.

Sömnbrist orsakar långsammare hjärnvågor i pannloberna, bristande uppmärksamhet, ångest, nedsatt minne och ett irriterat humör. Längre tids sömnbrist ger upphov till mental, kroppslig och känslomässig utmattning. Personer som varit utan sömn i 32 timmar uppvisar svår och långvarig nedsättning av förmågan till divergent tänkande jämfört med en kontrollgrupp som fått sova ut.

Men också några timmars för lite sömn påverkar prestationen dagen efter på ett klart negativt sätt. Risken är stor att vi dåsar till under små korta ögonblick utan att vara medvetna om det, vilket kan vara fatalt i trafiken. Många stora katastrofer, såsom kärnkraftsolyckorna i Chernobyl och Three Mile Island, oljespillet från tankfartyget Exxon Valdez och grundstötningen av kryssningsfartyget Star Princess har orsakats av sömnbrist hos ansvarig personal.

Att vara uppe och plugga natten innan en tentamen är därför en dålig taktik. Men också för mycket sömn kan vara negativt, om än inte lika mycket. Så den bästa vanan är att försöka ha en helt regelbunden dygnsrytm, oavsett om det är vardag eller helg, med nattsömn som ger tillräckligt med vila för att man ska känna sig utsövd när man vaknar på morgonen.


Tips: Det finns ett antal välbeprövade knep man kan ta till om man har svårt för att sova:

  • Gå och lägg dig vid samma tid varje kväll. Vi har en inre biologisk klocka som före introduktionen av elektriskt ljus styrdes av årstidsväxlingarna. Om du har olika sömnmönster på vardagar och helger så kommer du att leva med ett konstant jetlag. Försök också att gå upp vid ungefär samma tid varje morgon. Enda anledningen att sova längre är om du har en ”sömnskuld” från tidigare för korta nätter.
  • Ta ett bad ett par timmar innan du ska gå och lägga dig kylan som kroppen känner när du går upp signalerar till kroppen att varva ner. Alternativt ta en ”lätt” bastu precis innan du ska gå och lägga dig så att kroppen är behagligt varmt avslappad.
  • Undvik mental ansträngning strax innan du ska lägga dig. Problemlösning, pusseldeckare eller en rysare på Tv får hjärnan i högvarv. Bättre då att lyssna på lugn musik framför brasan.
  • Rör på dig. En kort promenad strax innan du ska gå och lägga dig varvar både ner hjärnan och förser dig med en nypa frisk luft. Undvik däremot ett hårt fysiskt pass timmarna innan läggdags annars har du ett pådrag av aktiveringshormonen kortisol och adrenalin som försvårar insomnandet.
  • Undvik uppiggande ämnen. Kaffe, te och choklad innehåller uppiggande xantiner. Alkohol kan visserligen ge dåsighet, men för ofta med sig en lätt och orolig sömn. Varm mjölk som innehåller tryptofan (ett ämne som kroppen omvandlar till det avslappande hormonet serotonin) är ett bättre alternativ. Undvik också att småäta strax innan du ska gå och lägga dig – framför allt mat som innehåller fett och socker.
  • Låt sovrummet vara en plats endast för sömn (och sex). Om du också använder sovrummet och sängen för arbete och andra aktiviteter så förknippar din hjärna rummet även med dessa vanor. Att hålla rummet ”rent” från ovidkommande aktiviteter ger en betingad reflex att sova när du lägger dig. Sovrummet kan gärna också vara några grader svalare än resten av bostaden.
  • Undvik sömntabletter. Mediciner för att somna eller sova leder nästan alltid till ett beroende. Efter ett tag så minskar eller upphör deras initiala verkan, s.k. tillvänjning, men om du då försöker sluta så kan du uppleva värre besvär än innan du började medicinera. 

För dem som har möjlighet att själv styra sin sömnrytm kan det vara lönt att utforska effekten av två sömnperioder under natten, men även att ta tillfället i akt att slumra en halvtimme mitt på dagen. För att fungera så måste man komma ner i den stabila sömnen, vilket tar cirka 20 minuter.

Amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har t.ex. visat att piloter som tagit en 40 minuters tupplur under långflygningar ökade sin förmåga med 34 % och sin fysiska vakenhet med 100 %.

Källor:

  1. National Heart, Lung, and Blood Institute. Why Sleep is important? https://www.nhlbi.nih.gov/health/health-topics/topics/sdd/why
  2. Walker PW & Stickgold R (2010). Overnight Alchemy: Sleep-dependent Memory Evolution. Nature reviews. Neuroscience 11:218.
  3. Home JA (1988). Sleep loss and “divergent” thinking ability. Journal of Sleep Research & Sleep Medicine. 11:528–536.
  4. Levitin Daniel (2015). The organized mind: Thinking straight in the age of information overload. Penguin Books.
  5. Martin Paul R (2003). Counting sheep: The science and pleasures of sleep and dreams.
  6. Powell Michael (2011). 50 smarta tips – kickstarta hjärnkontoret. Malmö: Kakao Förlag.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s