Kraften i en god berättelse

campfire

Med en bakgrund som forskare inom ämnet epidemiologi och smittskydd så har jag producerat mer än min andel här i livet av tabeller, staplar och diagram. Ofta börjar ett forskningsprojekt med en spännande frågeställning. Vad är orsaken till ett utbrott? Hur effektivt är ett nytt vaccin? Ökar en viss infektionssjukdom risken att senare i livet utveckla cancer? Hur sprids en smitta i samhället?

Att utifrån sin fråga sedan designa en studie som är både möjlig att genomföra och verkligen ger svar på frågorna är också en fascinerande utmaning. Ofta är det en lång, arbetskrävande och kostsam resa från den första idén till stunden då resultaten äntligen är klara och de fascinerande fynden för första gången ska redovisas för en andäktig åhörarskara på en vetenskaplig konferens.

PowerPoint-presentationen är förberedd, och med alla intressant information vi har så är den fylld av just sådana tabeller, staplar och diagram som jag nämnde i första meningen. Och vi har ju så mycket intressanta data som vi vill trycka in i den kvartslånga presentationen. Allt är alltså upplagt för en spännande stund, men i stället ser publiken uttråkad ut, mer än hälften knappar på sina mobiler och den äldre professorn på tredje raden verkar sova djupt. Vad gick fel???

Vi människor har utvecklats på den afrikanska savannen, där man delade sina upplevelser och erfarenheter genom berättelser under långa kvällar kring lägerelden. Då det var glest mellan grupperna av människor och möten med främlingar inte skedde särskilt ofta så kunde vandraren från fjärran räkna med en tacksam publik när han kom med nyheter och redogörelser för de spännande äventyr han varit med om under sina vandringar.

Den mänskliga förmågan att förmedla erfarenheter från generation till generation genom muntliga berättelser har varit avgörande för vår förmåga att överleva, spridas över klotet och utveckla samhällena vi lever i. Att berätta och lyssna till en god historia har varit en överlevnadsfördel och ligger därför djupt ingraverat i våra gener.

En effektiv berättelse berör lyssnaren på ett känslomässigt sätt. Den innehåller händelser och situationer där åhörarna känner igen sig själva och den följer ofta ett välbekant narrativ.

Det kanske mest kända narrativet är ”Hjältens resa”, som beskriver en alldaglig person utan några särskilt uppenbara förmågor som dras med i en situation utanför sin egen kontroll där han (eller hon) möts av närmast övermänskliga utmaningar och stunder av djupaste förtvivlan för att till slut lyckas hitta både fysisk kraft och personlig rättrådighet och styrka för att vinna över det onda och få sin belöning i form av både guld och sitt hjärtas älskade.

Kraften i denna berättelse är så stark att den överlevt från de antika dramerna för mer än 2000 år sedan (och säkert betydligt längre innan dess) till dagens Hollywoodfilmer.

Om vi naturligt och känslomässigt dras med i hjälteresan och efteråt lätt kan komma ihåg både berättelsen och poängen, så händer inte samma sak när vi matas med fakta och statistik. Att uppfatta poängen i en historia sker helt automatiskt och utan någon ansträngning medan att tolka ett diagram kräver ordentligt med mental energi. Och om vi dessutom översköljs av flera tabeller eller diagram på kort tid så har vi snabbt svävat långt bort i våra tankar.

Om du vill förmedla ett viktigt budskap till en publik så kan det därför vara bra att koppla budskapet till en berättelse där du gärna kan vara personlig. Berättelsen behöver inte nödvändigtvis följa ett särskilt narrativ, men den ska vara tillräckligt intressant och relevant för att fånga åhörarnas intresse. När du väl fångat deras uppmärksamhet kan du sedan välja ut två eller tre specifika saker som du vill ska stanna i åhörarna medvetande och anknyta dem till din historia.

Huvudpoängen kan stödjas av dina fakta (och måste göra det om det är ett vetenskapligt föredrag), men räkna med att det endast är i undantagsfall som någon kommer att komma ihåg några specifika siffror du presenterat efter det att de lämnat salen. Men deppa inte för det. Det viktiga är ju att du nått ut med ditt budskap – inte siffrorna bakom.

Med en bra och engagerande historia kan du göra ett bestående intryck hos dina åhörare och få ett engagemang för din sak som i bästa fall kan vara långsiktigt. Utan en historia bakom dina fakta kan resultatet i stället stanna vid en gäspning. Själv önskar jag att detta varit något jag fått lära mig redan under min forskarutbildning och inte genom egen erfarenhet.

Om du vill få inspiration att ta din berättarkonst till nya höjder så titta gärna på Hans Roslings fascinerande Ted Talk om den magiska tvättmaskinen.

united-kingdom-flag-1-  This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s