Lita på din intuition

intuition-einstein

Genom att lära oss att bättre lyssna på vårt inre och vara medveten om nuet med nedtonade filter och utan värderingar har vi också möjlighet att lättare komma åt vår intuition. Du har säkert vid flera tillfällen varit i en situation där du intuitivt vetat hur du skulle handla utan att riktigt kunna förklara varför. Du har helt enkelt gått på ”magkänslan” och påfallande ofta har det visat sig att du haft rätt. Den nu framlidne professorn vid University of California, Berkely, George L Turin, har försökt karakterisera den intuitiva förmågan i samband med problemlösning som:

  • att veta hur man närmar sig problemet utan att vara helt säker på hur man vet det;
  • att känna igen vad som är perifert och vad som är centralt, utan att ha förstått problemet;
  • att i förväg uppfatta den allmänna karaktären på lösningen;
  • att omedelbart sätta ett problem inom ett område i samband med analoga problem inom andra områden och överföra den analoga kunskapen till det aktuella problemet;
  • att känna när en lösning måste vara rätt, bara för att “det känns rätt“, och att betrakta en lösning som känns fel med misstänksamhet och fortsätta att grunna på det.

Albert Einstein har beskrivit denna intuitiva känsla så här: ”Intellektet har lite att göra på vägen till upptäckten. Det kommer ett språng i medvetandet, kalla det Intuition eller vad du vill, när lösningen kommer till dig och du vet inte hur eller varför”.

Intuitionen baseras på en ordentlig kunskapsmassa i grunden, men ibland räcker inte denna till. På samma sätt som konstnären intuitivt kan skapa utan att på förväg veta vad slutresultatet ska bli, så kan forskaren med utgångspunkt från sin fantasi och associationsförmåga utveckla en ”intuitiv kunskap” som vägleder henne utan att hon vet hur eller varför.

Einstein fick sina intuitiva uppenbarelser som bilder eller musik. Han arbetade alltså först intuitivt och uttryckte sig sedan logiskt enbart i ett andra steg när han översatte sina bilder och sin musik till matematiska termer. Intuitionen kan också dyka upp i andra skepnader, inte sällan som en obeskrivbar känsla som inte kommer från huvudet – därav uttrycket ”magkänsla”. Intuitionen som den beskrivs ovan är nära släkting med insikten eller aha-upplevelsen, då lösningen på ett problem kan uppstå till synes från tomma intet. Den är också besläktad med den förmåga vår hjärna har att skapa mönster, fylla ut tomrum och skapa helheter baserat på enbart partiell information.

Kunskap, logik och matematik går lätt att definiera och är det som lärs ut i skolan. Den bygger på vårt tröga medvetna tänkande och ligger till grund för rationella och välövervägda beslut. Det är svårare att förklara intuitionen. Den är kopplad till vårt snabba associativa tänkande och är därmed mer undflyende. Vi vet att det ”känns” rätt (eller fel), men vi kan inte riktigt förklara varför.  Denna intuitiva känsla kan därför upplevas som att den kommer utifrån som en gudomlig eller mystisk inspiration eller förståelse. I vårt rationella och teknologiskt dominerade samhälle har intuitionen därför ibland misstänkliggjorts som vidskepelse.

Neuroforskaren Richard Restak belyser detta i sin bok The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. När människor tvingas fatta beslut tenderar de ofta att tänka för mycket. Processen är långsam och ofta inte av optimal kvalitet. Vårt associativa automatiska tänkande är snabbare och ofta mer korrekt. Ju mer vi tänker desto större är risken att vi krånglar till det och att det i slutändan blir fel. Det är därför som studenter som ska svara på flervalsfrågor ofta får rådet att gå på sin första intuitiva känsla för vilket svar som är rätt.

Eftersom vår språkförmåga är kopplad till vårt medvetna kontrollerade tänkande, medan det associativa tänkandet sker från djupare hjärnstrukturer som inte är direkt kopplade till hjärnans språkcentrum, så har vi ofta svårt att verbalisera den intuitiva känslan och när vi försöker blir det ofta i stället en ihålig rationalisering. Att lita på människors förklaringar till sina olika beslut kan därför leda väldigt fel. Detta sagt är det givetvis nyttigt att vara medveten om möjligheten att drabbas av olika logiska felslut. Om man känner till och kan identifiera fällorna så kan man också tryggare förlita sig till sin intuition i situationer då den kan vara värdefull.

Tankar kring förhållandet mellan det analytiska och intuitiva tänkandet har en lång historia. Den traditionella österländska idétraditionen skiljer mellan yin (det passiva, kvinnliga och intuitiva) och yang (det aktiva, manliga och rationella). Den taoistiska filosofin bakom dessa begrepp betonar att de båda är komplementära, likvärdiga, övergående i varandra och tillsammans bildar de en helhet. När det är balans mellan yin och yang uppstår harmoni, medan motsatsen uppstå när den ena dominerar över den andra.

De cirkelformade vågrörelser som uppstår när man släpper en sten i en stilla damm har vågtoppar och vågdalar av precis lika höjd och båda dör så småningom ut i exakt samklang. På samma sätt kan vi betrakta vårt rationellt analytiska och intuitiva tänkande. Båda behövs, båda är lika viktiga och båda fungerar bäst i samklang med varandra. Tillsammans skapar de harmoni och det optimala förhållandet för ett kreativt tänkande och om vi låter ett dominera över det andra så begränsar vi samtidigt vår fulla kreativa potential.

Einstein var inte den ende store vetenskapsmannen som insåg detta. Hans samtida fysikerkollega, dansken och nobelpristagaren Niels Bohr, var inne på samma linje. I sin egenkomponerade vapensköld inkluderade han den kända taoistiska yin/yangsymbolen Tajitu (se nedan) och den latinska devisen Contraria sunt complementa (motsatserna kompletterar varandra).

tajitu

Men det är inte enbart den österländska idétraditionen som betonat det intuitiva som kontrast till det rationella. Platon glorifierar i sin berömda dialog Phaedrus den gudomliga galenskapen som har stora idémässiga likheter med det intuitiva tänkandet. Han exemplifierade detta med de gåvor som det hellenska folket fått från de intuitiva förmågorna hos oraklet i Delfi, prästinnan i Dodona, sibyllan och andra inspirerade personer.

Sigmund Freuds läror bygger på samspelet mellan det medvetna och undermedvetna och hans lärjunge Carl G Jung har postulerat fyra funktioner hos psyket; tanke, förnimmelse, känsla och intuition, varav de två förstnämnda står i motsatsförhållande till de två sistnämnda (tanke mot känsla och förnimmelse mot intuition).

I takt med att kunskapen om hur vår hjärna fungerar hela tiden utökas och förfinas, blir också de neurofysiologiska beläggen allt starkare för att den intuitiva förmågan både är högst reell och kan övas upp. Experimentella studier har visat att intuitionen fungerar bäst när vi är på ett positivt humör och en grundförutsättning för att den ska fungera är att vi tror på vår intuitiva förmåga.

Bränslet för intuitionen är vår kunskap och våra erfarenheter och motorn, precis som vid många av de andra kreativa processerna, vår fantastiska undermedvetna associationsförmåga. Huruvida denna förmåga dessutom är kopplad till en andlig dimension med gudomliga ingivelser blir då mer en metafysisk fråga som var och en får ta ställning till utifrån sin egen trosuppfattning.

Jonas Salk, forskaren som tog fram det första poliovaccinet, har sagt i en intervju: ”Jag säger att vi bör lita på vår intuition. Jag tror att universums principer uppenbaras för oss genom intuitionen. Och jag tror att om vi kombinerar vår intuition med vårt förnuft, så kan vi reagera på ett evolutionärt riktigt sätt på våra problem. Effektiva kreativa koncept kräver att vi införlivar förnuft och logik med intuition och känsla”.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s