När jag började skriva den här bloggen för ett år sedan var mitt huvudsakliga fokus ägnat åt olika aspekter av kreativitet, inklusive kreativt ledarskap. Men jag fann mig snart skriva mer och mer om frågor rörande personlig utveckling, inte sällan med reflektioner om hur vårt ego och besatthet av de materiella aspekterna av livet kommer i vägen för vår utveckling som människor. Jag kan inte förklara denna glidning i mitt skrivande eftersom det inte var avsiktligt, men jag fann att jag mer och mer gjorde referenser till buddhistiska idéer, då de etiska och filosofiska aspekterna av buddhismen alltid har haft en särskild lockelse hos mig. Jag hade emellertid aldrig gjort några allvarliga ansträngningar att dyka djupare ner i Buddhismen.
Jag har under många år mediterat i perioder och förutom att bli mer fokuserad och mindre stressad, har jag ibland under min meditationsövningar upplevt korta glimtar av en högre transcendental verklighet – en koppling till en universell sällhet som jag inte kan beskriva i ord, men mycket lik den absorberande känslan av att vara del av något större ogripbart som jag ibland får när jag är i naturen. Det kan hända när jag tittar på den stjärnbeströdda himlen en mörk klar natt eller då jag betraktar en vacker solnedgång över en sjö eller havet.
Dessa har varit andliga naturupplevelser men jag har aldrig kunnat sätta dem i något meningsfullt religiöst sammanhang, varken i förhållande till en monoteistisk allsmäktig skapar-Gud eller till Jesus som Guds Son som har dött för att frälsa mänskligheten. När jag utforskat kristendomen har mitt logiska sinne alltid kolliderat mot dogmen i den religionen. Jag har sökt, men aldrig hittat några riktiga svar som känts sanna för mig.
Tankar som uppstod genom mitt skrivande och min nyfikenhet fick mig till slut att överväga buddhismen mer allvarligt. Under det senaste året har jag regelbundet besökt Stockholms Buddhistcenter, bland annat i en kurs i buddhistisk meditation. Jag har också försökt tränga djupare ner i den buddhistiska läran, inte bara genom diskussioner med mina lärare utan också genom att läsa så mycket jag kunde – både översättningar av ursprungliga buddhistiska texter och olika tolkningar och betraktelser av olika buddhistiska forskare och andliga ledare.
Detta har varit en slags uppenbarelse för mig. Det mesta av det jag har lärt mig har vädjat till min vetenskapliga bakgrund och min fascination för modern neurovetenskap och psykologi. 2,500-åriga insikter från Buddha bekräftas alltmer av modern vetenskap, bland annat hur våra handlingar och vanor manifesterar sig som fysiska förändringar och nya neurala nätverk i våra plastiska hjärnor, som senare djupt påverkar hur vi tolkar och relaterar till världen runt omkring oss – ett koncept som beskrivs av Buddha som “karmiska frön”. På samma sätt är det fascinerande att se bevisen på de djupa positiva effekterna av buddhistisk meditation på våra kroppar och hjärnor.
Till skillnad från religioner baserade på skapar-gudar, har buddhismen, med sin mer introspektiva väg till personlig utveckling och slutligen upplysning aldrig behövt förändras och anpassas mot bakgrund av nya vetenskapliga rön om vår jord och universum. Tvärtom, dess fokus på att inte göra skada och att ha respekt för naturen och alla levande varelser har aldrig varit mer relevant än det är idag.
Enligt Dalai Lama är lycka det ultimata syftet med livet, och buddhismen ger verktygen för att uppnå detta. Inte genom begär efter nöjen och materiella ting, utan genom medkänsla, generositet, att inte klänga sig fast, acceptans, ödmjukhet, en konstruktiv kommunikation, vänlighet och hjälpsamhet. Dessa egenskaper odlas genom meditation, mindfulness och ett etiskt förhållningssätt till andra människor i våra dagliga liv.
Att leva ett liv enligt dessa ideal är givetvis inte alltid lätt, men när vi misslyckas, pekar buddhismen aldrig finger. Buddistiska ideal bygger inte på tvingande regler, skuld och skam, utan på “träningsprinciper” och en förståelse för att våra avsiktliga handlingar alltid medför konsekvenser och därmed kan vara mer eller mindre “skickliga” på vår väg mot sann lycka.
Illustration: Pixabay.com – JohnHain