Linjärt tänkande: vad är det egentligen som styr våra livsval?

linear-thinking

Linjärt tänkande. I vårt medvetna tänkande kan vi bara hantera en tanke i taget, men denna tanke är inte isolerad. Den bygger i stället på föregående tanke och leder vidare till nästa tanke, i linjära tankekedjor utifrån en större övergripande plan, där A leder till B som leder till C…

Vårt linjära tänkande fungerar både i det lilla och i våra stora livsval. Om vi tidigt i livet börjar intressera oss för ett visst fenomen; det kan vara historia, politik, motocross, flugfiske, veganism eller något helt annat, så kan den första, ofta slumpartade kontakten, ibland leda vidare till ett livlångt intresse.

Vi dras med i någonting som hela tiden förstärks både av vår hjärnas tendens att upprepa tidigare handlingar och att en handling leder vidare till nästa i en kedja som påminner om hur vi talar. Varje ny tanke, sätt att agera eller tolkning av våra erfarenheter leder vidare till nästa ända tills vi stöter på något som motsäger den tidigare kedjan. I det läget måste vi då antingen förkasta den nya pusselbiten eller ompröva den tidigare kedjan, vilket kräver energi då den redan finns inpräntad i våra tankestrukturer.

Vår livsideologi. Detta fungerar på ett likartat sätt i alla aspekter av våra liv och så småningom vävs alla dessa linjärt uppbyggda erfarenheter samman i vår personliga livsideologi. I botten har vi vår medfödda personlighet, men våra handlingsmönster, politiska åsikter, religionsuppfattning och handlingsstrategier är i stor utsträckning resultatet av långa kedjor av linjära händelseförlopp och erfarenheter. Och allt detta finns djupt inpräntat i våra hjärnor. Det som börjat med några slumpartade händelse har då med tiden förstärkts och kommit att forma hela våra liv.

Alldeles i början av en sådan lång händelsekedja kan vi ganska lätt ändra riktning. Vi kanske får nya intressen, nya vänner eller kanske träffar en karismatisk person som får oss att ändra inställning. Längre fram i livet när vi blivit fixerade i ett visst tankespår blir detta allt svårare att bryta oss loss och tänka nytt. Våra ungdomserfarenheter är därför betydligt viktigare än våra erfarenheter senare i livet. Det lilla barnet har också ibland lättare för att se nya möjligheter och nya sätt att göra saker på än sitt lite äldre syskon.

Var det kan gå fel. Det linjära tänkandet som leder oss i en viss riktning späds ofta på av en stark benägenhet att leta efter allt som stödjer och bekräftar våra livsval och förminskar eller helt negligera alla fakta och erfarenheter som talar emot dem. Då vi ofta umgås både på arbetet och privat med människor med ungefär samma erfarenheter och livssyn som hos oss själva så bekräftas våra grundläggande åsikter ytterligare, och det kan lätt uppstå ”kollektiva vanföreställningar” som är mycket svåra att upptäcka. Det ligger därför en stor risk i monokulturer var helst de uppstår.

För 20-30 år sedan när alla läste samma tidningar och såg på samma nyhetsprogram på Tv kunde vi lättare exponeras för åsikter som stod i strid med våra egna. I dag är läget helt annorlunda. Allt fler av våra informationskällor kommer från nätet och sökmotorerna på Internet har dessutom inbyggda algoritmer som gör att informationen som serveras till oss är utvald att passa in i våra tidigare sökmönster. Monokulturer i verkliga livet förstärks därför många gånger om i våra virtuella ”filterbubblor”.

Ett klassiskt exempel på detta är Albert Einstein. I sin ungdom hade han ett enormt öppet sinne och kunde med kraft av sin föreställningsförmåga, sitt starka intellekt och bristande tro på auktoriteter lägga grunden för hela den nya fysiken. Även om Einsteins arbeten sedan banade mark för kvantmekaniken, så stämde denna inte in i hans världsbild och Einsteins envisa vägran att acceptera detta nya koncept gjord honom så småningom mer och mer irrelevant i den nya fysikens frontlinje.

Att bryta sig loss från invanda föreställningar. För eller senare kommer vi alla att hamna i situationer där tidigare föreställningar eller angreppssätt inte längre fungerar. Det som i dessa lägen avgör om vi kommer att lyckas eller ej är vår villighet och förmåga att medge att vi har kommit snett och kraften att bryta oss loss från den inslagna vägen. Detta icke-linjära tänkande kräver dock mod, energi och ödmjukhet.

Detta blogginlägg har inspirerats av:

Andreasen Nancy C (2005). The creative brain – the science of genius. New Tork: Penguin.

German TP, Defeyter MA (2000). Immunity to functional fixedness in young children. Psychonomic Bulletin & Review. 7:707–12.

Isaacson Walter (2007). Einstein – His life and universe. New Tork: Simon & Schuster.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s