Våga ställa frågor

Doubt and solution concept on blackboard

En av de många rädslor som vi bär med oss som människor är att inte uppfattas som kunniga och kompetenta. Inte minst många nya och oerfarna chefer bär med sig en sådan rädsla, och känner att de behöver manifestera sitt chefskap med att var den som i varje läge kan mest och vet bäst. Men detta är ofta dömt att misslyckas av två anledningar.

För det första så genomskådas det ofta snabbt om någon ger sig ut för att kunna mer än han i själva verket kan. Resultatet blir då ofta det omvända, att en tidigare respekt vänds i dess motsats, och man riskerar att snabbt tappa sin auktoritet. Kanske ännu allvarligare är att denna strategi gör att man riskerar att missa en viktig del av den samlade kunskapen och kompetensen hos medarbetarna. Besluten kommer då att fattas baserat på ett sämre underlag än nödvändigt, och risken för felaktiga val ökar.

Om du som ny (eller gammal) chef i stället är fullständigt öppen med vad du kan, och vad du inte kan, så öppnar du i stället upp för en förtroendefull dialog. Om du då klart säger att ”detta är inte mitt expertområde”, sedan börjar ställa en rad frågor som visar att du är intresserad av att lära dig mer, och att du värdesätter medarbetarnas kunskap och kompetens, så kommer du att vinna deras respekt, samtidigt som de känner sig betydelsefulla och du får ny viktig kunskap.

Om du verkar som chef i en större organisation, så begränsa inte dina frågor till dina närmaste underlydande utan gå ut i organisationen och fråga dem som verkligen utför arbetsuppgifterna. De sitter ofta på nycklarna till vad som kan förbättras och förändras.

Den viktiga frågan ”Varför?”. För att veta mer så finns det en rad frågor du kan ställa oavsett ämne: ”Vem?”, ”Var?”, ”När?”, ”Vad?” och ”Hur?”. Dessa frågor ger dig fakta och kunskaper om olika fenomen, och är därmed väsentliga när du ska vidga ditt vetande. Men den viktigaste frågan av alla är ”Varför?”.

Om du är intresserad av historia, kan du läsa om alla de viktiga händelserna i en viss epok. Men detta ger bara en yttre bild av skeendet. Likaså om du reser till en ny plats där du lägger märke till för dig okända seder och bruk. Du lär dig hur saker var och är, men du får aldrig en riktig förståelse för drivkrafterna och betydelsen utan frågan ”Varför?”. Man kan kanske som enda person konstatera att ”Kejsaren är naken”, men varför är han det?

Frågan ”Varför?” är alldeles särskilt betydelsefull när det kommer till mänskliga relationer och förhandlingar. De flesta yrkesdiplomater lär sig med tiden hur viktiga människors drivkrafter är, och den person som sitter framför oss vid bordet är inte enbart en representant för en annan organisation eller nation, det är också en människa av kött och blod med högst personliga syften, drivkrafter och ambitioner som ibland kan vara lika starka eller t.o.m. ännu starkare än organisationens intressen.

Ju mer laddad en situation är desto viktigare är det att förstå de bakomliggande faktorerna i detalj. Detta gäller naturligtvis inte bara motparten i en förhandling, utan lika väl drivkrafterna hos dina medarbetare. Varför beter de sig som de gör, och vad är det som motiverar dem?

Detta blogginlägg har inspirerats av: Leslie Ian (2015). Curious: The desire to know and why your future depends on it. London: Querqus Publishing.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s