Det finns en gammal taoistisk sägen om en bonde och hans häst som troligen är över 2000 år gammal. Historien lär oss att acceptera saker som de är.
En dag slet sig bondens enda häst och sprang bort. Hans grannar kom omedelbart över till honom för att beklaga hans förlust, “Vi är så ledsna att du förlorat din häst“. Men bonden sade bara: “Vem vet vad som är bra eller dåligt. Vi får se.”
Nästa dag kom hästen till allas förvåning tillbaka, och med sig hade den fem vilda hästar. Grannarna kom åter igen och gratulerade honom nu till hans lycka, men bonden upprepade bara: “Vem vet vad som är bra eller dåligt. Vi får se.”
Senare samma vecka försökte bondens son att rida in en av de vilda hästarna, men kastades av och ådrog sig ett allvarligt benbrott. Grannarna kom omedelbart för att uttrycka sin sympati, men bonden svarade bara: “Vem vet vad som är bra eller dåligt. Vi får se.”
Någon tid senare bröt krig ut, och den lokala krigsherren kallade in alla dugliga unga män till armén, men bondens son klarade sig undan på grund av sitt brutna ben. Grannarna sa, “Gratulerar! Det här är så bra nyheter. Du måste vara så glad!” Men kanske inte så förvånansvärt sade bonden bara: “Vem vet vad som är bra eller dåligt. Vi får se.”
Bonden i den här historien hade insett att livet är så oförutsägbart att vi aldrig på förhand kan veta om det vi upplever i slutändan kommer att bli bra eller dåligt.
Men det finns ytterligare en viktig lärdom att dra – att det inte är till någon nytta att gräma sig över händelser som har drabbat dig om det inte finns något sätt att ändra utgången.
Visst kan du (och bör) njuta av den lycka som kommer din väg, speciellt då allting i slutändan är förgängligt, och du bör självklart också försöka ändra på saker som är dåliga. Men det är bara till en viss gräns som vi kan ha kontroll över det som händer oss, och att leva våra liv med förnöjsamhet och jämnmod just nu i detta ögonblick är ett välkänt lyckorecept.
Dessutom betänk att det förgångna är enbart minnen och framtiden är ännu en fantasi.
Creativity boost 