Vad du minns – eller inte minns

Memory-small

Vi vill gärna tro att våra minnesbilder är ganska exakta, men i själva verket är minnet ytterst opålitligt. När vi plockar fram ett minne så kan vi inte bara “lägga tillbaka det” där vi hämtade det utan det måste i stället lagras om. I den processen sparas det inte i samma tillstånds om när vi plockade fram det utan det förvanskas utifrån den just då rådande sinnesstämningen, men också efter våra önskningar och förväntningar.

Det är alltså inte bara att vi ser vad vi vill se utan också att vi minns vad vi vill minnas. Minnet kan också störas av händelser som inträffar vid själva minneskonsolideringen. Om vi sett en gul boll, men någon omedelbart efteråt frågar oss om vi sett en röd boll, så associerar minnet inte bara till gult utan även till rött och vi kan sedan vara helt övertygade om att vi sett en röd boll och med emfas hävda detta.

Lita därför varken på ditt eget eller på andras minnesbilder. Allt som inte är objektivt dokumenterat i stunden måste betraktas som bäst som en god approximation eller tolkning av vad som hänt och som sämst som rena felaktigheter. När någon berättar något för dig som är uppenbart osant så behöver det därför inte heller betyda att personen ifråga medvetet ljuger. Om du pressar fram en minnesbild från någon så kan enbart din fråga i sig omtolka minnet hos personen, oftast i en riktning som motsvarar vad personen tror att du förväntar.

Verkligheten, minnet och fantasin. När ett minne av en upplevelse plockas fram så hanteras den av samma del av hjärnan som bearbetat själva intrycket på ett sätt som gör att även minnesupplevelsen känns verklig. Samma sak gäller om du genom din fantasi försöker mana fram samma upplevelse.

Lättast kan detta kanske beskrivas av smaken av citronsaft. När du stoppar en tesked med citronsaft i munnen så känner du den sura smaken, men denna utlöser också en rad rent fysiska reaktioner; tungan dras ihop, du grimaserar med ansiktet och håren på armarna reser sig. När du en halvtimme senare drar dig till minnes denna händelse så kan du uppleva samma känsla och sak samma händer antagligen också om du just nu i detta ögonblicket föreställer dig att du stoppar en tesked citronsaft i munnen.

Att exakt samma delar av hjärnan aktiveras av alla tre händelserna har stora implikationer. Du kan t.ex träna upp färdigheter genom att genomföra dem i fantasin. Denna teknik används av många idrottsmän som i sitt inre gång efter gång genomför det perfekta längdhoppet eller den fulländade golfsvingen. Genom detta så förstärks de scheman i hjärnan som kodar för just dessa aktiviteter och resultaten även i verkliga livet blir bättre.

Omvänt gäller också. När du står inför en kritisk arbetsuppgift eller en viktig deadline så kan enbart oron över möjligheten att misslyckas skapa exakt samma fysiska stressreaktion som om du faktiskt redan misslyckats att utföra den. Och om du intalar dig själv att du inte kommer att klara av en uppgift så skapar du en negativ förväntan och minskar därmed dina möjligheter att lyckas.

Om du i stället peppar dig själv eller uppmuntrar andra så ökar du också sannolikheten för att lyckas. Ju fler sinnesmodaliteter du då kan plocka in desto större blir effekten. Om du ska påverka någon så använd inte bara ord, utan också bilder och frammana dessutom gärna känslor som kan förstärka ”helhetsupplevelsen” hos den du vill påverka.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

One thought on “Vad du minns – eller inte minns”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s