Att tysta din inre självkritiska röst

shame-799097

En av de genetiskt starkaste rädslorna vi har är att bli övergivna av gruppen. Människan är ett flockdjur, och samhörigheten med andra har genom utvecklingen varit vital för vår överlevnad. Om man i det tidiga jägarsamhället utmanade de rådande normerna riskerade man att bli utstött ur gemenskapen, och detta var ofta lika med en dödsdom.

Att anpassa sig till gruppen ligger därför hårdkodat i våra gener. Att vara som de andra och följa gruppens normer och beteenden har gett en trygghet och en förvissning om att bli hjälpt av andra när man hamnat i svårighet. Att riskera att bli utstött aktiverar genast amygdala, hjärnans rädslocentrum, och kan leda till starka stressreaktioner. Vi vill därför gärna vara till lags och vi är normalt sett rädda för vad andra tänker och tycker om oss.

I dagens samhälle är konsekvenserna av att falla utanför ramarna inte lika stora, men trots detta kräver det mycket mental energi och mod att gå sina egna vägar. Att trots motstånd från omgivningen följa sin egen väg är ofta kännetecknande för de höggradigt kreativa individerna, och det är inte genom att följa andra som de stora landvinningarna har skett.

Våra inre rädslor rör också vår självbild. Ofta är vi vår egen största kritiker. ”Jante” kan lätt ta plats inom oss, och bli till en malande röst som säger att andra i omgivningen är bättre än vi själva, och att vi inte duger. Denna inre röst anklagar, kritiserar, trycker ner, skuldbelägger och gör narr av oss. Den styr genom att ge oss känslor av skam, skuld och att vara mindre värda. Denna känsla förstärks av den mänskliga tendensen att alltid jämföra sig med dem som är bättre och mer framgångsrika.

Ofta är det högpresterande och kreativa personer med högt ställda krav på sig själva som drabbas värst. Ibland kan ett förlamande självtvivel uppstå efter en stor framgång. Man känner att efter denna höjdpunkt i karriären så kan man inte leverera på samma nivå, och då både de egna och omgivningens förväntningar skruvats upp, så kan blockeringar för fortsatt skapande uppstå. Att vinna ett stort pris är alltså inte bara en välsignelse, utan kan också vara en kreativ förbannelse, vilket, bl.a. drabbat många nobelpristagare. Verner von Heidenstam, som fick nobelpriset i litteratur 1916, gav inte ut något verk efter denna utmärkelse.

Självtvivel kan ibland utvecklas till en vanföreställning att omgivning ”lurats” att tro att man är mycket bättre än vad man egentligen är, och att man hela tiden riskerar att avslöjas som en ”bedragare”. Det här fenomenet är så vanligt att det t.o.m. har fått ett eget namn – bedragarsyndromet.

Det är inte som man kanske skulle kunna tro bara medelmåttorna som är halvvägs upp i karriären som drabbas, utan denna känsla av att vara ”fejk” finns hos många av de mest firade kulturpersonligheterna; Agatha Christie, Meryl Streep, Emma Watson, Maya Angelou, Alicia Vikander, Kate Winslet för att nämna några. Om dessa firade stjärnor känner på detta sätt kan vi ju bara föreställa oss hur många andra mindre talangfulla personer som då och då känner likadant. Det är nog så att dessa personer nått en sådan höjd att de vågar blotta sig. Det är kanske heller inte en slump att de ovan nämnda personerna alla är kvinnor. Män är ofta mer prestigefyllda än kvinnor, och har svårare att erkänna att de drabbas av självtvivel.

I stunder av mitt eget självtvivel, när jag vill vända mina negativa tankar till positiva, så brukar jag måla upp en bild framför mig att jag är en lerduveskytt, och att de negativa tankarna är lerduvor som skjuts upp framför mig. I det läget kan jag lyfta hagelgeväret och skjuta sönder lerduvan ovanför mig. I min inre tanke kommer det istället ut en vit levande duva ur lerklumpen, som flyger upp mot himlen. Kraften i den här bilden har hjälpt mig i många stunder.

En annan strategi kan vara att fråga sig själv vad som är det värsta som kan hända i den situation då du känner självtvivel. När de värsta möjliga konsekvenserna ligger i öppen dager inser du oftast att det inte skulle vara så farligt. Det är som trollet som spricker när det träffas av solljus. Oavsett vilken strategi man väljer så är det är viktigt att var och en hittar sin egen väg att handskas med sitt självtvivel och sina negativa tankar.

Illustration: Pixabay.com – johnhain

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

2 thoughts on “Att tysta din inre självkritiska röst”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s