Alla goda idéprojekt utgår från mänskliga behov. I början av ett projekt kan det därför vara bra att intervjua så många människor som möjligt för att försöka få dem att uttrycka inte bara sina uppenbara behov, utan även sina latenta, indirekta och omedvetna behov. Redan Henry Ford insåg i bilismens barndom att om han frågat människor vad de ville ha så hade de svarat ”En snabbare häst”.
Fokusgrupper och marknadsundersökningar kan därför guida småförbättringar av redan existerande produkter, men är i princip värdelösa för att identifiera nya behov. Denna insikt ligger till grund för s.k. design-tänkande som utvecklats vid det legendariska design- och innovationsföretaget IDEO i Palo Alto, Silicon Valley och designskolan (d.school) vid det närbelägna Stanforduniversitetet.
Genom att tränga bakom det mest uppenbara och genom att observera människors beteende och försöka sätta sig in i deras situation, kan man i det tidiga projektstadiet i stället få impulser till något som är radikalt annorlunda än tidigare lösningar på problem. I stället för att komma på lösningar till olika problem och svara upp till existerande behov, kan man skapa både nya möjligheter och nya behov. Steget från de första mobiltelefonerna till kameramobiler, och från kameramobiler till smartphones är båda exempel på detta slags tänkande.
IDEO använde sig också av designtänkande när de utvecklade den första datormusen åt Apple. Genom att integrera mänskliga behov med ny teknologi och ekonomisk hållbarhet, har det skapats en rad nya och revolutionerande produkter. Dessa lösningar kan sedan appliceras på helt nya områden. 123
Hur gör djuren? Att utgå från de mänskliga behoven kräver att man verkligen tar sig tid att vandra runt i olika miljöer och med empati och inkänningsförmåga verkligen studera hur människor beter sig i olika situationer och försöker sätta sig in i hur de tänker och känner. Det kan hjälpa att betrakta sig som en forskare av mänskligt beteende, och betrakta människorna på samma sätt som man nyfiket betraktar djuren på zoo. En källa till inspiration kan vara zoologen Desmond Morris rikt illustrerade bok ”Manwatching: A field guide to human behaviour”, i vilken författaren beskriver människors beteenden utifrån samma metodik som zoologerna använder för att studera djurs beteenden.
Se bortom det uppenbara. Intressantast och mest givande för den kreativa processen blir dessa studier om man söker sig bort från de vardagliga miljöerna till extremerna. Om man vill designa nya hushållsredskap så är det inte främst grannens kök man ska besöka, utan kanske i stället köket på stjärnkrogen, militärkantinen som ska serva 500 soldater i timmen, köket på demensboendet eller ett dagis. Man ska då försöka hålla antennerna ute efter upplevelser och observationer som känns oväntade eller förvånande.
Det är enbart genom att fokusera på djupa mänskliga behov och de utmaningar vi som samhälle står inför (en hållbar miljö, god hälsa, social utveckling, en trygg närmiljö) som vi kan skapa de nya produkter och tjänster som är helt nödvändiga för framtiden, och som både tillgodoser individens och samhällets behov. En sådan utmaning fylld av en större mening, skapar den entusiasm och det engagemang som är fröet till verklig förändring, och inte enbart marginella förbättringar på redan existerande lösningar.
Illustration: Pixabay.com – free-photos
Creativity boost 