Utnyttja slumpen

Slumpen ger ibland upphov till oväntade upptäckter som kan leda till revolutionerande innovationer, men det krävs ett öppet sinne för att se dem.

serendipity

När tillräckligt många människor på olika sätt söker lösningar på problem så blir det oundvikligen så att slumpen inte bara ställer till problem, utan också hjälper till att hitta nya innovativa lösningar. Vetenskapshistorien är fylld med sådana berättelser och en del av de mest spektakulära upptäckterna kan tillskrivas en kombination av lycklig slump och forskare med förmåga att se och dra nytta av möjligheterna.

Det mest kända exemplet är kanske den skotske mikrobiologen Alexander Flemings upptäckt av penicillin då han efter en weekend-resa återkom till sitt laboratorium och upptäckte att en koloni Penicillum mögelsvamp på en kvarglömd odlingsplatta stoppat all bakterieväxt.

Men det finns mängder av andra exempel på hur slumpen har varit avgörande för omvälvande framsteg inte minst inom forskningen.

Under andra världskriget massproducerade det amerikanska försvarsindustriföretaget Raytheon radaranläggningar med s.k. magnetroner som kunde producera radiovågor med mycket kort våglängd (mikrovågor). En dag arbetade Percy Spencer, en av Raytheons ingenjörer, med en sådan anläggning när han upptäckte att en chokladkaka han hade i fickan hade smält. Han insåg sambandet med mikrovågorna och började experimentera först med popcorn som poppade och senare med ett ägg som exploderade i ansiktet på honom. Genom slumpen hade Spencer kommit på hur mikrovågor kunde användas för matlagning och idag finns det en mikrovågsugn i de flesta hem.

År 1856, när kemiindustrin fortfarande var i sin linda så experimenterade den 18-årige engelske kemistudenten William Perkin med petroleumprodukten anilin i ett försök att syntetisera malariamedicinen kinin. Han fick inte fram något kinin, men upptäckte i stället att genom att späda anilinet i alkohol fick han fram ett kraftigt lila färgämne. Vid den här tiden var färgämnen baserade på naturliga substanser och mycket dyra. Dyrast av alla var lila. Perkin lyckades nu ta fram en process där han kunde massframställa det nya färgämnet som han kallade mauveine. I England hade den industriella revolutionen just börjat och var mycket uppbyggd kring tygframställning. Det nya färgämnet blev en snabb kommersiell succé och lila den nya stora modefärgen.

mauve

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s