Den livsavgörande vikten av kreativitet

För att göra hela samhället mer kreativt behövs en revolution där vi tillsammans kräver tillbaka vår kreativa födslorätt.

Ideas

Kreativitet är att komma på nya idéer eller uttryckssätt oberoende av vilken aspekt av livet det rör. Kreativitet handlar både om den kreativa processen – hur man griper sig an ett problem och om resultatet – idén, uppfinningen, konstverket, känslan, skrattet. Kreativitet kan handla om allt från vardagens enkla problemlösning till konstnärligt uttryck, forskning, affärsutveckling, politik, hur vi lever våra liv och hur vi blir lyckliga.

Kreativitet bygger på lust, glädje och nyfikenhet, men kreativitet ger också upphov till lust, glädje och nyfikenhet. Kreativitet handlar om att se världen med nya ögon, att upptäcka nya mönster och samband, hitta nya problemlösningar och skapa konst som berör och väcker tankar. Men kreativitet kan också vara att se sin idé förverkligad. Tjusningen att ha gått hela vägen från en första glimrande tanke till en tjänst eller en produkt som kan ändra människors vardag. Kreativiteten har då gått hela vägen från tanke till innovation.

Kreativitet är något som engagerar människor (445 miljoner Google-träffar) – dock inte lika mycket som sex (5 540 miljoner träffar). Kreativitet är också ett av de snabbast växande vetenskapsområdena med mer än 2,5 miljoner vetenskapliga artiklar inom så skilda områden som psykologi, neurobiologi, antropologi, ekonomi, historia och konstvetenskaperna.

Ett vetenskapsområde som formligen exploderat de senaste 10–15 åren är neurovetenskapen. Med moderna tekniker kan forskarna numera i detalj se vad som händer i hjärnan under olika delar av den kreativa processen och en allt mer detaljerad förståelse av den biologiska grunden till vår förmåga att tänka och skapa ger oss också nya insikter hur vi kan träna upp vår kreativitet på samma sätt som vi kan träna att bli en duktig idrottare.

Nya neurovetenskapliga insikter har också gjort att gapet mellan vetenskap och det som tidigare betecknats som ”andlighet” blivit allt mindre. På samma sätt som akupunkturen har accepterats av den västerländska medicinen som ett bevisat sätt att lindra allt från smärta till röksug, så har modern neuroforskning visat hur t.ex. meditation och de andningsövningar som praktiseras inom yoga påverkar hjärnan på ett sätt som underlättar associativt tänkande och den kreativa insikten.

När Michelangelo under högrenässansen skapade sina skulpturer var han övertygad om att han enbart var Guds redskap och genom historien har den plötsliga kreativa insikten, som ofta kommer sekundsnabbt och utan förvarning, betraktats som en gudomlig inspiration.

Vi har nu en betydande kunskap om hur sådana insikter inte är plötsliga utan i stället uppkommer efter en tids inkubation då problemet hanterats av våra hjärnors undermedvetna associationsområden, men ögonblicken av absolut klarhet som följer kan vara så starka att de även med all vår kunskap ger en stark känsla av att vara ”uppkopplad” till något större än oss själva, en liknande känsla som den som kan uppnås vid regelbunden meditation.

Vi lever i en intressant och spännande, men också skrämmande tid. De som är unga i dag står inför utmaningar som vida överstiger dem som någon annan generation före dem behövt konfronteras med och hur dessa utmaningar hanteras på ett kreativt sätt kommer inte bara att påverka dem och deras barn, utan kommer att vara avgörande för hela mänsklighetens fortsatta framtid på vår planet.

De närmaste 50 åren är kritiska för hur vi kommer att klara av den globala uppvärmningen, hur vi kommer att lyckas med den nödvändiga energiomställningen från fossila till helt förnyelsebara energislag, hur vi ska anpassa oss till den galopperande tekniska utvecklingen, hur vi kan anpassa oss till en helt ny global ekonomi där dagens u-länder (uppstickarländer) inte längre kommer att konkurrera med billigare priser utan också med avancerad teknik, kvalitet och design, hur vi kan hantera de växande flyktingströmmarna och integrera alla dem som kommer att fortsätta att riskera sina liv för att komma till Europa, hur vi ska handskas med det ökade hotet från en global terrorism och hur vi slutligen lyckas stabilisera jordens befolkning på en uthållig nivå med en världsordning som också tillgodoser de rättmätiga kraven på en jämnare global resursfördelning från befolkningen i de fattigare delarna av världen. I sanning inga små utmaningar.

Men de nya utmaningarna ligger inte bara i de stora världsomvälvande frågorna utan också på det personliga planet. Datorer och smartphones gör oss ständigt uppkopplade och hjulen rullar i en ständigt snabbare takt och vi får det allt svårare att pussla ihop vår vardag. Detta ställer nya krav på anpassning, men kräver också mental avkoppling och batteriladdningar där vi kan hämta ny kraft i kreativa och kulturella upplevelser – musik, konst, dans, poesi, litteratur – eller ännu bättre skapa dem själva.

För att kunna hantera alla dessa stora och små utmaningar behöver vi bryta oss loss från gamla tankemönster och lära oss att och se världen på nya sätt – kort sagt behöver vi bli mer kreativa.

Många associerar ordet kreativitet med stora omvälvande uppfinningar, genombrott inom konsten eller upptäckter som förändrat världen; Galileos upptäckt att jorden kretsar kring solen, Newtons definition av tyngdlagen, Edisons glödlampa, Bröderna Wrights flygplan, Picassos kubism, Arnold Schönbergs tolvtonsmusik, Einsteins relativitetsteori, Stephen Hawkins svarta hål och andra idéer och innovationer som förändrat och revolutionerat vår vardag.

Men kreativitet är inte bara de stora omvälvande idéerna. De allra vanligaste formerna av kreativitet rör förfining, variation och vidareutveckling inom etablerade områden och som bygger på nya kopplingar och kombinationer av redan existerande idéer. Denna kreativitet i lite mindre format är den viktigaste för vårt dagliga liv. De flesta av de produkter som finns på affärshyllorna är mer ett resultat av de många små förbättringarna än de stora idéhoppen.

Hit räknar vi också merparten av den konstnärliga kreativiteten; musik, måleri, skönlitteratur, poesi, skulptur, där dess utövare verkar inom en etablerad tradition och av sin samtid betraktats som mer eller mindre kreativa, ofta utifrån den rådande normen och smaken.

Till sist har vi den personliga kreativiteten, där vi för vår egen personliga nytta och nöje löser vardagsproblem och uttrycker oss själva på ett kreativt sätt. I vår vardag ställs det helt nya krav på kreativ anpassning. När direktkontakten med ett begränsat antal människor i vår närmaste omgivning ersatts av hundratals vänner på Facebook och andra sociala medier gäller det att stå ut i bruset av alla andra.

Kreativitet är också av värde för vårt kärleksliv. I flera olika undersökningar finns kreativitet med bland de tio egenskaper som är mest attraktiva för det motsatta könet och sexuell kreativitet kan definitivt hjälpa till att behålla och förstärka relationen. Många forskare anser t.o.m. att kreativitetens attraktion på det motsatta könet har varit den viktigaste anledningen till att kreativiteten selekterats fram hos den mänskliga arten under årmiljonerna.

Det finns inte någon stark koppling mellan intelligens och att få kreativa idéer och kreativitet är inte heller bara för en liten elit av särskilt kreativt begåvade individer som haft tur i det stora genetiska lotteriet. Medan intelligens till 80 % är ärftligt, så kan bara 30 % av vår förmåga att tänka kreativt hänföras till arv. Detta är goda nyheter för det innebär att vi har möjlighet att bli mer kreativa genom att dra oss till kreativa miljöer och medvetet utveckla våra kreativa egenskaper. Vi har alltså alla en inneboende och fantastisk kreativ potential att på ett fantasifullt sätt komma på nya lösningar på vardagens skiftande utmaningar.

Det stora problemet är ofta inte att vi saknar kreativ förmåga utan i stället att vi tror att vi saknar den och att vi lever ett liv där vi inte ger vår inneboende kreativitet tillfälle att blomma upp och uttryckas. Till stor del är detta ett inlärt beteende. Det lilla barnet tvekar inte en sekund inför sin kreativitet. En låda är inte bara en låda utan ett skepp på havet eller en riddarborg eller en grotta där man kan gömma sig för draken.

Denna spontant underbara kreativitet slipas sedan ner av skolans krav på konformitet och fokus på den typ av kunskaper som bara har ett rätt svar i stället för tusen olika sätt att se på saken som vare sig är rätta eller felaktiga. Vi lär oss alltså att bli okreativa. Till detta kommer tonårens tid av osäkerhet och förtvivlade strävan att passa in och därefter vuxenlivets krav att bli välfungerande kuggar i ett större samhällsmaskineri.

Men vad kan vi då göra? Kan vi ta tillbaka vår födslorätt och lära oss att bli mer i stället för mindre kreativa? Svaret är ett otvetydigt ja. Genom att förstå hur vår hjärna fungerar och hur man kan träna upp sina kreativa egenskaper och bryta oss loss från invanda mönster så kan vi lära oss att komma åt vår outnyttjade potential. Men för att göra hela samhället mer kreativt behövs en revolution där vi tillsammans kräver tillbaka vår kreativa födslorätt.

Illustration: pixabay.com – qimono

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s