Karma – om handlingar och dess konsekvenser

Medvetenhet om att våra viljestyrda handlingar (karma) alltid har effekter på gott och ont ger oss nycklar till att leva ett lyckligare liv.

Karma

Få ord har sannolikt blivit så misstolkade som det buddhistiska begreppet karma. Tanken går gärna till ödet – något som är förutbestämt och som vi inte kan göra något åt. När någon drabbas av en motgång i livet kan vi höra att detta var hans karma. Om vi är rika eller fattiga, friska eller sjuka så skulle detta kunna var ett resultat av vår karma. Inget kan var mer fel. Karma (sanskrit) betyder helt enkelt handling och handlingar har som vi alla vet konsekvenser.

Inom buddhistisk filosofi är karma nära knutet till begreppet villkorlig samverkan (pratītya-samutpāda), d.v.s. den grundläggande principen om alltings orsak och verkan. Denna lära är inte enbart om orsakssamband, utan också om beroende – vissa fenomen är beroende av andra (ett tak är beroende av väggar, men orsakas inte av dem). Läran är lätt att inse, men implikationerna är oändliga.

Det är i detta sammanhang vi ska se Karmalagen, som säger att alla våra viljestyrda handlingar på ett eller annat sätt får konsekvenser – för oss själva, men ofta också för andra.

Buddhismen är främmande för det kristna moralbegreppet, d.v.s. att vi ska handla på ett visst sätt för att detta har påbjudits av en högre makt. I stället talar man om skickliga och oskickliga viljestyrda handlingar, där de förra får positiva och de senare negativa konsekvenser. Handlingarna behöver inte vara något vi gör eller säger utan kan också vara vad vi tänker.

Konsekvenserna, karmaeffekterna (sanskrit: karma-vipāka = handling och resultat) kan vara dramatiska eller subtila, direkta eller indirekta, komma nära efter handlingen eller långt senare (t.o.m. i ett kommande liv om man tror på återfödelse).

Utifrån detta kan man kanske förledas tro att allt positivt som händer oss beror på tidigare goda handlingar (i nuvarande eller tidigare liv) och allt negativt på tidigare onda handlingar, och i sin förlängning att de som drabbas av olycka har sig själva att skylla.

Så är inte fallet. Enligt det buddhistiska synsättet består hela tillvaron (allt som uppstår och allt som händer) av en intrikat väv av orsakssamband som styrs av fem olika lagar; förutom karmalagen finns det fysikaliska lagar (t.ex. tyngdlagen), biologiska lagar (t.ex. fotosyntesen eller vår andning), psykologiska lagar (t.ex. stress och utbrändhet), och slutligen dharmalagen (att alla människor har en potential att nå upplysning).

Det som händer oss kan då vara orsakade av vilken som helst av dessa lagar. Det kan t.ex. vara effekten våra egna karmahandlingar (vi får en smäll på käften efter att ha muckat gräl i en krogkö), effekten av de fysiska och biologiska lagarna (vi halkar på en isfläck, faller och får ett blåmärke). Vi kan också oskyldigt drabbas av andras oskickliga karmhandlingar, t.ex. bli påkörda av en rattfyllerist.

Oftast är emellertid sambandet mellan karma och dess effekter inte så här direkta och tydliga utan i stället både komplicerade och ofta även samverkande med både andra karma-vipāka och de övriga orsakslagarna. Anledningen till att vi halkade på isfläcken var kanske att vi i vredesmod gett oss ut på stan efter ett gräl därhemma.

Om vi betraktar vår egen karma så kan vi ganska lätt se att goda handlingar ofta får positiva konsekvenser. Om vi är generösa, vänliga och hjälpsamma så blir vi vanligen bemötta på samma sätt och omvänt om vi är aggressiva och ovänliga kan vi förvänta oss att människor i vår omgivning svarar med samma mynt.

“Hur människor behandlar oss är deras karma.
Hur vi reagerar är vår”.

Karmaeffekter kan också uppstå av att vi avstår från vissa handlingar. Detta ger oss ett extra ansvar att handla när vi konfronteras med något som vi upplever är orätt. Brist på civilkurage och passivitet när vi ser någon bli illa behandlad medför inte bara lidande för den drabbade personen utan också för oss själva i form av skamkänslor.

Men gäller samma sak för våra tankar som vi ju bär på insidan, dolda från människorna runt omkring oss? Här bekräftar modern neuroforskning vad Buddha hävdade för 2 500 år sedan. Varje gång vi tänker en tanke så ger denna ett avtryck i vår hjärna i form av ett nätverk av aktiverade nervceller, och ju oftare vi tänker samma tanke ju starkare blir detta nätverk. Efter hand blir dessa upprepade tankar allt mer inpräntade i våra hjärnor – vi fastnar i våra vanemönster och till sist blir vi vad vi tänker.

Ur ett karmiskt perspektiv får oskickliga tankar negativa karmaeffekter. När vi inom oss bär på bitterhet, vrede eller missunnsamhet så leder detta till lidande och begränsningar för oss själva. Omvänt gör vänliga och förnöjsamma tankar oss lyckligare och mer tillfreds med livet.

Även om det är svårt att bryta gamla vanor så är vi som människor formbara och med vår egen fria vilja har vi alla förmågan att komma ur spiraler av negativa karmahandlingar och dess effekter till gagn för både oss själva och andra.

Detta kräver dock både insikt och vilja till förändring. Vi behöver också ett mått av psykologisk och andlig mognad för att fullt ut inse konsekvenserna av våra handlingar. Hela den buddhistiska praktiken – visdom, meditation och etik – handlar om just detta.

Detta blogginlägg har inspirerats av Nagapriya (2004), Exploring karma & rebirth.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Author: Karl Ekdahl

International public health leader and creativity blogger.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s