Det naturliga urvalet är en blind process som bara har en enda drivkraft – att föra våra gener vidare till nästa generation. Detta innebär att vi är genetiskt hårdkodade att uppleva världen inte som den faktiskt är utan på det sätt som ökat våra chanser till överlevnad och våra möjligheter att föröka oss.
Vår förmåga att framgångsrikt leva tillräckligt länge för att sätta barn till världen är beroende av att vi får våra basala behov uppfyllda, att vi förmår ta plats i ett socialt sammanhang, vinna över våra rivaler och hitta en partner att ha sex med.
Att uppnå dessa mål bygger på tre evolutionära principer:
- Att uppnå våra mål ska ge oss tillfredsställelse.
- Denna tillfredsställelse ska klinga av tämligen snabbt för att sedan få oss att sträva efter nya mål.
- Hjärnan ska fokusera mer på den kortvariga tillfredsställelsen än på dess snabba upphörande.
Med ökad livserfarenhet kan vi intellektuellt uppfatta den villfarelse som evolutionen försatt oss i. Hur många gånger har vi inte trott att bara vi får råd att köpa den nya bilen, att vi får det nya mer välbetalda jobbet eller att vi lyckas banta bort de där kilona övervikt så kommer vi att bli lyckliga. Men snart får den nya bilen sina första repor eller grannen köper en ännu större och dyrare. Den högre lönen som kom med det nya jobbet tas snart för givet och den snyggare figuren efter hårdbantningen gör oss inte ett dugg lyckligare.
Vår ständiga strävan efter nya mål och oförmåga att njuta frukterna av dem är grunden till Buddhas insikt om dukkhā – livets otillfredsställelse som fångar oss i ekorrhjulet att alltid tro att lyckan kommer ”om bara…”.
Denna kollektiva villfarelse har visserligen gett oss ekonomisk tillväxt, materiell välfärd och oanade tekniska landvinningar, men detta har kommit till priset av ångest, känslor av misslyckande och alienation från de faktorer som kan ge oss verklig lycka. Den mänskliga driften att hela tiden sträva efter nya mål har också försatt oss i ett tillstånd av kollektivt vansinne där vi i snabb takt är på väg att förstöra förutsättningarna för mänskligt liv på den här planeten.
Men Buddha kom inte bara till förståelse om dukkhā, han identifierade också en väg ut ur detta tillstånd baserat på insikt genom meditation, förnöjsamhet med vad vi har, ett etiskt handlande, och nedtoning av vårt ego.
Insikten om vår villfarelse kan vara smärtsam men det är ännu mer smärtsamt att vara evolutionens fångar.
Detta blogginlägg har inspirerats av Robin Wright. Därför funkar meditation: hur buddhismen kan hjälpa dig till ett sannare liv.
Illustration: Pixabay.com – PIRO4D
Creativity boost 