Lita på din intuition

intuition-einstein

Genom att lära oss att bättre lyssna på vårt inre och vara medveten om nuet med nedtonade filter och utan värderingar har vi också möjlighet att lättare komma åt vår intuition. Du har säkert vid flera tillfällen varit i en situation där du intuitivt vetat hur du skulle handla utan att riktigt kunna förklara varför. Du har helt enkelt gått på ”magkänslan” och påfallande ofta har det visat sig att du haft rätt. Den nu framlidne professorn vid University of California, Berkely, George L Turin, har försökt karakterisera den intuitiva förmågan i samband med problemlösning som:

  • att veta hur man närmar sig problemet utan att vara helt säker på hur man vet det;
  • att känna igen vad som är perifert och vad som är centralt, utan att ha förstått problemet;
  • att i förväg uppfatta den allmänna karaktären på lösningen;
  • att omedelbart sätta ett problem inom ett område i samband med analoga problem inom andra områden och överföra den analoga kunskapen till det aktuella problemet;
  • att känna när en lösning måste vara rätt, bara för att “det känns rätt“, och att betrakta en lösning som känns fel med misstänksamhet och fortsätta att grunna på det.

Albert Einstein har beskrivit denna intuitiva känsla så här: ”Intellektet har lite att göra på vägen till upptäckten. Det kommer ett språng i medvetandet, kalla det Intuition eller vad du vill, när lösningen kommer till dig och du vet inte hur eller varför”.

Intuitionen baseras på en ordentlig kunskapsmassa i grunden, men ibland räcker inte denna till. På samma sätt som konstnären intuitivt kan skapa utan att på förväg veta vad slutresultatet ska bli, så kan forskaren med utgångspunkt från sin fantasi och associationsförmåga utveckla en ”intuitiv kunskap” som vägleder henne utan att hon vet hur eller varför.

Einstein fick sina intuitiva uppenbarelser som bilder eller musik. Han arbetade alltså först intuitivt och uttryckte sig sedan logiskt enbart i ett andra steg när han översatte sina bilder och sin musik till matematiska termer. Intuitionen kan också dyka upp i andra skepnader, inte sällan som en obeskrivbar känsla som inte kommer från huvudet – därav uttrycket ”magkänsla”. Intuitionen som den beskrivs ovan är nära släkting med insikten eller aha-upplevelsen, då lösningen på ett problem kan uppstå till synes från tomma intet. Den är också besläktad med den förmåga vår hjärna har att skapa mönster, fylla ut tomrum och skapa helheter baserat på enbart partiell information.

Kunskap, logik och matematik går lätt att definiera och är det som lärs ut i skolan. Den bygger på vårt tröga medvetna tänkande och ligger till grund för rationella och välövervägda beslut. Det är svårare att förklara intuitionen. Den är kopplad till vårt snabba associativa tänkande och är därmed mer undflyende. Vi vet att det ”känns” rätt (eller fel), men vi kan inte riktigt förklara varför.  Denna intuitiva känsla kan därför upplevas som att den kommer utifrån som en gudomlig eller mystisk inspiration eller förståelse. I vårt rationella och teknologiskt dominerade samhälle har intuitionen därför ibland misstänkliggjorts som vidskepelse.

Neuroforskaren Richard Restak belyser detta i sin bok The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. När människor tvingas fatta beslut tenderar de ofta att tänka för mycket. Processen är långsam och ofta inte av optimal kvalitet. Vårt associativa automatiska tänkande är snabbare och ofta mer korrekt. Ju mer vi tänker desto större är risken att vi krånglar till det och att det i slutändan blir fel. Det är därför som studenter som ska svara på flervalsfrågor ofta får rådet att gå på sin första intuitiva känsla för vilket svar som är rätt.

Eftersom vår språkförmåga är kopplad till vårt medvetna kontrollerade tänkande, medan det associativa tänkandet sker från djupare hjärnstrukturer som inte är direkt kopplade till hjärnans språkcentrum, så har vi ofta svårt att verbalisera den intuitiva känslan och när vi försöker blir det ofta i stället en ihålig rationalisering. Att lita på människors förklaringar till sina olika beslut kan därför leda väldigt fel. Detta sagt är det givetvis nyttigt att vara medveten om möjligheten att drabbas av olika logiska felslut. Om man känner till och kan identifiera fällorna så kan man också tryggare förlita sig till sin intuition i situationer då den kan vara värdefull.

Tankar kring förhållandet mellan det analytiska och intuitiva tänkandet har en lång historia. Den traditionella österländska idétraditionen skiljer mellan yin (det passiva, kvinnliga och intuitiva) och yang (det aktiva, manliga och rationella). Den taoistiska filosofin bakom dessa begrepp betonar att de båda är komplementära, likvärdiga, övergående i varandra och tillsammans bildar de en helhet. När det är balans mellan yin och yang uppstår harmoni, medan motsatsen uppstå när den ena dominerar över den andra.

De cirkelformade vågrörelser som uppstår när man släpper en sten i en stilla damm har vågtoppar och vågdalar av precis lika höjd och båda dör så småningom ut i exakt samklang. På samma sätt kan vi betrakta vårt rationellt analytiska och intuitiva tänkande. Båda behövs, båda är lika viktiga och båda fungerar bäst i samklang med varandra. Tillsammans skapar de harmoni och det optimala förhållandet för ett kreativt tänkande och om vi låter ett dominera över det andra så begränsar vi samtidigt vår fulla kreativa potential.

Einstein var inte den ende store vetenskapsmannen som insåg detta. Hans samtida fysikerkollega, dansken och nobelpristagaren Niels Bohr, var inne på samma linje. I sin egenkomponerade vapensköld inkluderade han den kända taoistiska yin/yangsymbolen Tajitu (se nedan) och den latinska devisen Contraria sunt complementa (motsatserna kompletterar varandra).

tajitu

Men det är inte enbart den österländska idétraditionen som betonat det intuitiva som kontrast till det rationella. Platon glorifierar i sin berömda dialog Phaedrus den gudomliga galenskapen som har stora idémässiga likheter med det intuitiva tänkandet. Han exemplifierade detta med de gåvor som det hellenska folket fått från de intuitiva förmågorna hos oraklet i Delfi, prästinnan i Dodona, sibyllan och andra inspirerade personer.

Sigmund Freuds läror bygger på samspelet mellan det medvetna och undermedvetna och hans lärjunge Carl G Jung har postulerat fyra funktioner hos psyket; tanke, förnimmelse, känsla och intuition, varav de två förstnämnda står i motsatsförhållande till de två sistnämnda (tanke mot känsla och förnimmelse mot intuition).

I takt med att kunskapen om hur vår hjärna fungerar hela tiden utökas och förfinas, blir också de neurofysiologiska beläggen allt starkare för att den intuitiva förmågan både är högst reell och kan övas upp. Experimentella studier har visat att intuitionen fungerar bäst när vi är på ett positivt humör och en grundförutsättning för att den ska fungera är att vi tror på vår intuitiva förmåga.

Bränslet för intuitionen är vår kunskap och våra erfarenheter och motorn, precis som vid många av de andra kreativa processerna, vår fantastiska undermedvetna associationsförmåga. Huruvida denna förmåga dessutom är kopplad till en andlig dimension med gudomliga ingivelser blir då mer en metafysisk fråga som var och en får ta ställning till utifrån sin egen trosuppfattning.

Jonas Salk, forskaren som tog fram det första poliovaccinet, har sagt i en intervju: ”Jag säger att vi bör lita på vår intuition. Jag tror att universums principer uppenbaras för oss genom intuitionen. Och jag tror att om vi kombinerar vår intuition med vårt förnuft, så kan vi reagera på ett evolutionärt riktigt sätt på våra problem. Effektiva kreativa koncept kräver att vi införlivar förnuft och logik med intuition och känsla”.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

10,000+ blog visits from all over the world

10000-visits

Almost on the day five months ago, I was contemplating to start writing a blog, sharing my views on creativity and personal growth. From the very start I have seen this mainly as my own personal development journey. I have as a person always found it challenging to quickly express my views orally. I have envied those being able to eloquently and seamlessly without any efforts come up with coherent views on just about anything. This is not me.

My way of thinking has always been through writing. I have a basic idea of the topic, but it is in the process of writing my thoughts down on paper (in the later years on the computer) that I manage to formulate my views more coherently.

Of course, I was curious whether anyone would be interested in my thoughts, and if so that would be a great bonus, and also a confirmation that I was not totally off in my views and my thinking.

The past five months have been a great learning experience for myself, especially as my writing goes hand in hand with my reading. I read a lot about the topics I’m covering in my blog, and this is where I get my ideas and inspiration. Then I try to see how that input relates to my own views and experiences, and eventually a blog post may come out of it.

But when starting out with the blog, I couldn’t imagine that so many persons would be interested in reading what I write. So, 10,000+ visits to my blog makes me humble and grateful and it will inspire me to continue on this journey.

What gives me even more pleasure is that the interest in the topics I write about seem to be global. Some 70% of the visits have been from my home country Sweden, and second the US, but there are now also visits from 104 other countries  from all continents of the world (see map).

I’d like to sincerely thank everyone that has visited, and especially those that have come back, liked the posts and commented. You are my true inspiration. Thank you!

For those curious, the top ten visited posts in English are:

  1. Twelve strategies to increase your happiness
  2. Test your out-of-the-box thinking skills with the nine-dot problem
  3. Five steps for effective problem-solving (and 3 more)
  4. How the right diet could increase your creativity
  5. Six thinking hats
  6. Leonardo da Vinci’s curiosity
  7. The importance of a good night’s sleep
  8. The traditional vs the creative leadership
  9. Eight ways to boost your creative life energy
  10. To find your Ithaka

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

10 000+ bloggbesök från hela världen

10000-visits

Nästan på dagen för fem månader sedan funderade jag på att starta en blogg för att dela med mig mina åsikter om kreativitet och personlig utveckling.

Från första början har jag sett detta huvudsakligen som min egen utvecklingsresa. Jag har som person alltid fått kämpa med att snabbt uttrycka mina åsikter muntligt. Jag har avundats dem som snabbt och elegant och till synes utan ansträngning kommit fram med en sammanhängande syn på nästan vad som helst. Det är inte min styrka.

Min sätt att tänka har alltid varit genom att skriva. Jag har en grundläggande idé om ämnet, men det är processen att skriva ner mina tankar på papper (eller i datorn) som bäst tillåter mig att formulera mina åsikter mer sammanhängande.

Självklart var jag nyfiken på om någon skulle vara intresserad av mina tankar, och i så fall skulle det vara en härlig bonus, och även en bekräftelse på att jag inte var helt ute och reste med mina åsikter och mitt tänkande.

De senaste fem månaderna har varit en fantastisk läroresa för mig själv, speciellt eftersom mitt skrivande går hand i hand med min läsning. Jag läser mycket om de ämnen som jag täcker i min blogg, och det är här jag får mina idéer och inspiration. Sedan försöker jag se hur andras tankar är relaterade till mina egna åsikter och upplevelser, och så småningom kan ett blogginlägg komma ut ur det.

Men när jag började med bloggen kunde jag inte föreställa mig att så många personer skulle vara intresserade av att läsa vad jag skriver. Så 10 000+ besök på min blogg gör mig ödmjuk och tacksam och det kommer att inspirera mig att fortsätta på denna resa.

Vad som ger mig ännu mer nöje är att intresset för de ämnen jag skriver om verkar vara globalt. Cirka 70% av besöken har varit från Sverige, med USA på andraplats, men det har också kommit besök från 104 andra länder från alla världsdelar (se karta).

Jag skulle vilja tacka alla som har besökt bloggen, och särskilt de som har kommit tillbaka, gillat inläggen och kommenterat. Ni är min äkta inspiration. Tack!

För de nyfikna är de tio bästa visade svenska inläggen:

  1. Hur rätt kost kan öka din kreativitet
  2. Åtta sätt att öka din kreativa livsenergi
  3. Vad naturen kan lära oss om kreativitet
  4. Tolv strategier för att öka din lycka
  5. Testa din förmåga att tänka utanför lådan med niopunktsproblemet
  6. Det traditionella och det kreativa ledarskapet
  7. Tankar om lycka från en pilgrimsvandring
  8. Fem steg till effektiv problemlösning (och 3 till)
  9. Leva och låta leva – eller den ädla konsten att ge och ta emot råd
  10. Sex tänkarhattar

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

Creative leadership: The importance of the creative team

CreativeTeam

I have in a previous blog post, written about the differences between traditional and creative leadership. An important task for the creative leader is to take care of the staff and give them “inner nourishment” by creating a creative working environment. This is done by encouraging and strengthening the creative team.

Team spirit is the bond of mutual appreciation, trust and sometimes deep friendship that is the glue in the working interactions between co-workers. In today’s working life with project employments, teleworking and temporary project groups, the need to feel cohesion and a sense of belonging with the colleagues does not disappear, and can even become bigger. Creating a sense of belonging within a team is therefore one of the most effective ways to increase commitment and satisfaction with the work.

In today’s complex world, it is very rare that a new idea or product is the result of a single individual’s mind efforts and work. Instead, there is almost inevitably a team effort behind the achievement. Some of the individuals in the team may be more important and more influential than others, but everyone’s efforts are essential.

It is important for several reasons to encourage and celebrate the team rather than the individuals. In a system that focuses on individual performance, knowledge and own ideas become hard currency in the competition within the group. This means that the employees become hesitant of sharing their ideas, knowledge and experience for fear that someone else will gain the honour and the opportunity of higher pay and perhaps the possibility to advance to a higher position.

It is not about stopping giving each individual feedback about his or her ideas and achievements, but an important part of the feedback should also focus on how much they have contributed to the team. Give special attention to those individuals who try to take credit for the work of others without contributing to the very best of their own ability.

Feel free to celebrate often, but always focusing on what the team has achieved. This stimulates the team spirit while encouraging everyone in the team regardless of the role to do their best. The more the ideas stay in the team the more the team will thrive.

But there are also other benefits of identifying ideas and products with team efforts rather than individuals. Different people have different roles in the process from the first idea to finished product. If the first idea is largely linked to an individual, this person can easily get a too influential role in the continuing process, which can easily lead to conflicts and to a suboptimal end result if other employees having refined the first idea feel that their work efforts were not valued.

It is also better for the company that the ideas and products are associated with the organisation rather than with any specific individual.

A strong team spirit where everyone feels safe and accepted is also a good foundation for everyone daring to convey their views even when they oppose others. Conflicts and disagreements may be helpful if they are about an issue rather than a person. In the creative team, these conflicts are not hidden under the carpet, but the conflicts that arise are becoming constructive instead of destructive.

But how will these teams look like to maximise their creative potential? In a team where the members have about the same age, background, education and maybe even the same sex, there are good chances for a homogeneous environment that is characterised by a sense of safety and a minimum of conflicts. This does not have to stand in contrast to many new ideas if other conditions are favourable, but the ideas are likely quite similar.

To get real diversity among the ideas, you will first need to create diversity among your staff members. When it comes to original and innovative ideas and problem solving, it is an advantage to create mixed teams, where employees have different education and experience, both sexes are represented and, if possible, also with elements of different ethnic and cultural backgrounds.

The different team members should always complement each other so that the whole becomes larger than the sum of the parts. The best results will be achieved if you consistently aim to put together interdisciplinary teams of people with “T-skills” (broad overview combined with deep skills in a specific field).

Such teams may preferably be truly interdisciplinary. Mixed teams, however, require a much larger investment from the group and management side to get a sensible communication and the risk of misunderstanding that can have negative consequences is significantly greater than in the homogeneous work environment.

The team’s composition can then vary over the life cycle of the project, where the broadest competence is most important in the first stage when the project is to be defined and the outer frames are set. At this stage, the team is also relatively small and only when the direction is properly clear, it is time to call in the armies to realise the ideas.

In this situation, it may be tempting to keep the original team but add more and more persons. For complex problems, this is often a bad strategy, and the skills and creativity of individual employees are more efficiently utilised by creating a network of smaller teams each responsible for a subproject, but constantly interacting with and fertilising the work of the other teams. Physically sitting close together and inspired by the activity in the surrounding rooms can be a big advantage, but if this is impossible, there are more and more virtual ways to communicate – not least different wiki systems.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Kreativt ledarskap: Vikten av kreativa team

CreativeTeam

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om skillnaderna mellan det traditionella och det kreativa ledarskapet. En viktig uppgift för den kreative ledaren är att ta hand om personalen och ge dem ”inre näring” genom att skapa ett kreativt arbetsklimat. Detta sker genom att uppmuntra och stärka det kreativa teamet.

Teamkänslan är det band av ömsesidig uppskattning, tillit och ibland djup vänskap som är kittet i en fungerande interaktion arbetskamrater emellan. I dagens arbetsliv med projektanställningar, distansarbete och tillfälliga projektgrupper försvinner inte behovet av att känna gemenskap med sina arbetskamrater utan kan t.o.m. bli ännu större. Att skapa gemenskap inom ett team är därför ett av de effektivaste sätten att öka engagemanget och tillfredsställelsen med arbetet.

I dagens komplexa värld är det väldigt sällan som en ny idé eller produkt är resultatet av en enda individs tankemödor och arbete. I stället ligger det nästan oundvikligen ett helt team bakom. En del av individerna i teamet kan vara viktigare och mer inflytelserika än andra, men allas insatser är nödvändiga.

Det är viktigt att uppmuntra och fira teamet snarare än enskilda individer av flera anledningar. I ett system som fokuserar på individens prestationer blir den egna kunskapen och de egna idéerna hårdvaluta i konkurrensen inom gruppen. Detta innebär att de enskilda medarbetarna blir obenägna att dela med sig av sina idéer, kunskaper och erfarenheter av rädsla att någon annan kommer att få äran och möjligheten till högre lön och kanske möjlighet att avancera.

Det är inte frågan om att sluta ge varje enskild individ återkoppling rörande individuella idéerna och prestationer, men en viktig del av återkopplingen ska också ha fokus på hur mycket man bidragit med till teamet. Se särskilt upp med de individer som försöker åka snålskjuts på andras arbete utan att själv bidra efter allra bästa förmåga.

Fira gärna och fira ofta, men alltid då med fokus på vad teamet åstadkommit. Detta stimulerar teamandan samtidigt som det uppmuntrar alla i teamet oavsett roll att göra sitt bästa. Ju mer idéerna stannar i teamet desto mer kommer teamet att frodas.

Men det finns också andra fördelar med att identifiera idéer och produkter med teamansträngningar snarare än individer. Olika personer är olika viktiga i processen från första idé till färdig produkt. Om den första idén i alltför hög grad kopplas till en enskild individ kan denna lätt få en alltför inflytelserik roll i den fortsatta processen, vilket lätt kan leda både till konflikter och till ett sämre slutresultat om övriga medarbetare som bidragit till att förädla den första idén känner att deras arbetsinsats inte värderats.

Det är också bättre för företaget att idéerna och produkterna associeras till organisationen snarare än till någon enskild individ.

En stark teamkänsla där alla känner sig trygga och accepterade är också en bra grund för att alla vågar föra fram sina åsikter även när de står i opposition till andras. Konflikter och meningsskiljaktigheter kan vara bra om de handlar om sak i stället för person. I det kreativa teamet sopas inte dessa konflikter under mattan, men de konflikter som uppstår blir konstruktiva i stället för destruktiva.

Men hur ska då de här teamen se ut för att maximera dess kreativa potential? I ett team där medarbetarna har ungefär samma ålder, bakgrund, utbildning och kanske t.o.m. samma kön finns det goda chanser för en homogen miljö som kännetecknas av trygghet och minimum av konflikter. Detta behöver inte stå i motsatsförhållande till många nya idéer om övriga förutsättningar är gynnsamma, men idéerna är sannolikt ganska likartade.

För att få verklig mångfald bland idéerna behöver man därför först skapa mångfald bland medarbetarna. När det är viktigt att komma på originella och nyskapande idéer och problemlösningar är det en fördel att skapa mixade team, där medarbetarna har olika utbildning och erfarenheter, bägge könen är representerade och om möjligt också med inslag av olika etniska och kulturella bakgrunder.

De olika teammedlemmarna ska alltid komplettera varandra så att helheten blir större än summan av delarna och allra bäst resultat får man om man konsekvent satsar på att sätta samman interdisciplinära team av personer med T-kompetens (bred överblick kombinerat med djup kompetens inom ett specifikt område).

Sådana team kan med fördel vara verkligt interdisciplinära. Mixade team kräver dock en betydligt större investering från gruppens och ledningen sida för att få till en vettig kommunikation och risken för missförstånd som kan få negativa konsekvenser är avsevärt mycket större än i den homogena arbetsmiljön.

Teamets sammansättning kan sedan variera över projektets livslängd, där den breda kompetensen är allra viktigast i det första stadiet när projektet ska definieras och de yttre ramarna sättas. På detta stadium är teamet också relativt litet och först när riktningen är ordentligt utstakad är det dags att kalla in arméerna som ska förverkliga idéerna.

I detta läge kan det vara frestande att utgå från det ursprungliga teamet men addera fler och fler medarbetare. Vid komplexa problem är detta ofta en dålig strategi och de enskilda medarbetarnas kompetens och kreativitet utnyttjas mer effektivt genom att skapa ett nätverk av mindre team som var och en ansvarar för ett delprojekt men som hela tiden interagerar med och befruktar de andra teamens arbeten.

Att fysiskt sitta nära varandra och inspireras av aktiviteten i de omgivande rummen kan var en stor fördel, men om detta är omöjligt så finns det allt fler virtuella sätt att kommunicera – inte minst olika wiki-system.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Loneliness and the three steps to maturity

interdependence

In my previous blog post, I wrote about the importance of solitude for creativity. The voluntary solitude is important for inner reflection, self-exploration and creativity, but is inherently different from the involuntary loneliness.

Loneliness is linked to a number of negative health effects. It raises the levels of stress hormones, such as cortisol, and triggers inflammation in the body, and is thus causing a number of diseases such as type 2 diabetes, cardiovascular disease, dementia, not to mention the risk for psychosocial effects such as unhappiness, depression and even suicide.

The problems with involuntary loneliness are so serious that the UK Prime Minister, Theresa May, has recently appointed a special minister for loneliness. This very worthy initiative made me reflect on the three steps to maturity.

Step 1. Dependence (you). When we are born, we are totally dependent on our parents and other adults to cater for all our physical and emotional needs. This period of dependency is significantly longer than for any other animal species, mainly due to the slow maturation of our bodies and brains.

The interactions between the child and the care-takers is absolutely crucial for a healthy development and the possibility of the child to later reach the full potential as an intelligent, caring and mature adult.

Step 2. Independence (I). In the teens starts the, sometimes painful, process towards independence. The child needs to find his/her own paths, testing acquired skills, and learning from mistakes. During this period, the understanding parents should slowly let go, while still try to create a safe environment for their teens.

In our Western society, independence has been seen as the societal and desirable norm. It has been linked to individual freedom, the right to always choose your own paths, and endless possibilities for self-fulfilment. This is of course largely good, and we should cherish these possibilities that are not-self-evident in all parts of the world – but it is not the ultimate goal of life.

The backside of this coin is also the risk of loneliness, if for some reasons you would fall outside the social networks that glue society together (and here I don’t refer to the Internet). This is especially a risk for our elders, but also for many young people that have not yet found their place in life.

Step 3. Interdependence (we). This brings me to the third step of maturity, interdependence, where we are acting together in a social context, where everyone can contribute with something and everyone can learn and grow from others. Together we could make miracles.

But the interdependence, needs to be combined with independence. It should be the free choice of mature human beings that participate, knowing that helping and supporting others, is not only the right thing to do, but is also important for your own self-realisation, personal growth and happiness.

… and it will prevent loneliness.

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

Ofrivillig ensamhet och de tre stegen till personlig mognad

interdependence

I mitt tidigare blogginlägg skrev jag om vikten av ensamhet för det kreativa skapandet. Den självsökta ensamheten är viktig för inre reflektion, självutforskning och kreativitet, men skiljer sig starkt från den ofrivilliga ensamheten.

Ofrivillig ensamhet är kopplat till ett antal negativa hälsoeffekter. Det ökar nivåerna av stresshormoner, såsom kortisol samt inflammation i kroppen och är därför orsak till ett antal sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens, för att inte tala om risken för psykosociala effekter som olycka, depression och till och med självmord.

Problemet med ofrivillig ensamhet är så allvarlig att Theresa May i Storbritannien nyligen har utsett en särskild minister för ensamhet. Detta mycket goda initiativ fick mig att reflektera över de tre stegen till personlig mognad.

Steg 1. Beroende (du). När vi föds är vi helt beroende av våra föräldrar och andra vuxna för att tillgodose alla våra fysiska och emotionella behov. Denna beroendetid är betydligt längre än hos andra djurarter, främst på grund av långsam mognad av våra kroppar och hjärnor.

Samspelet mellan barnet och vårdtagarna är absolut nödvändigt för en hälsosam utveckling och möjligheterna för barnet att senare nå sin fulla potential som en intelligent, omtänksam och mogen vuxen.

Steg 2. Oberoende (jag). I tonåren börjar den ibland smärtsamma processen mot självständighet och oberoende. Barnet behöver hitta sina egna vägar, testa förvärvade färdigheter och lära sig av sina misstag. Under den här perioden bör förstående föräldrar sakta släppa taget men samtidigt försöka skapa en säker miljö för sina tonåringar.

I vårt västerländska samhälle ses självständighet och oberoende som den samhälleliga och önskvärda normen. Det har varit kopplat till individuell frihet, rätten att alltid välja sina egna vägar och oändliga möjligheter till självuppfyllelse. Det här är givetvis väldigt bra, och vi bör aktivt vårda och försvara dessa möjligheter som inte är självklara i alla delar av världen – men det är inte det ultimata målet för livet.

Baksidan av detta mynt är också risken för ensamhet, om man av någon anledning skulle falla utanför de sociala nätverk som håller samhället tillsammans (och här tänker jag inte på sociala media på Internet). Det här är särskilt en risk för våra gamla, men också för många unga som ännu inte har hittat sin plats i livet.

Steg 3. Ömsesidigt beroende (vi). Detta leder mig till det tredje steget av mognad, ömsesidigt beroende, där vi agerar tillsammans i ett socialt sammanhang där alla kan bidra med någonting och alla kan lära sig och växa från andra. Tillsammans kan vi göra mirakel!

Men det ömsesidiga beroendet måste kombineras med oberoende. Det ska vara baserat på fria val av mogna människor som deltar frivilligt och som vet att hjälpa och stödja andra är inte bara det rätta att göra, utan också viktigt för eget självförverkligande, personlig utveckling och lycka.

… och det kommer att motverka ensamhet.

united-kingdom-flag-1-  This blog post in English