Bryta sig fri från gamla tankemönster

Break_through
“Break through from your mold” av Zenos Frudakis, Philadelphia, Pennsylvania, USA

Med hjärnan i autopilotläge kan vi utföra många vardagliga handlingar utan medveten ansträngning. Men som för allting annat här i världen så betalar vi ett pris för denna förmåga att skala bort impulser som når oss. Med autopiloten påkopplad och filtren på max-läge så berövar vi oss samtidigt många sinnesintryck som både hade kunnat berika vår vardag och öka vår kreativitet.

I stället fylls detta tomrum upp av ett ändlöst brus av tankar som styr oss lika mycket som vi styr dem. Ibland kan detta vara bra för kreativiteten, men lika ofta är det ovälkomna tankar som fokuserar på problem och negativa saker.

Att fastna i gamla tankemönster är ett av de allra största hoten mot det kreativa tänkandet är. Vårt sätt att tänka gör att tidigare erfarenheter lagras och införlivas i en ”världsbild” där vi har programmerat in bestämda uppfattningar om hur saker och ting är och fungerar.

Denna världsbild förstärks i skolan där fokus är på lärande – inte på tänkande. Det är inget fel på lärandet i sig. Ju mer vi kan, desto större bank av minnen och intryck kan vi ösa ur när vi associerar. Men vi riskerar också att låsa fast vårt tänkande utifrån våra tidigare erfarenheter, både dem vi gjort själva och dem vi fått av att lära oss från andra.

Den icke-kreativa tänkaren försöker så snabbt som möjlighet hitta likheter mellan problemet och tidigare erfarenheter. Detta är ett väldigt effektivt sätt att lösa flertalet av de problem vi konfronteras med i vår vardag, men det leder inte till nytänkande.

Den kreativa tänkaren däremot dras till det mångtydiga, annorlunda, inkonsekventa, diffusa och udda. För att bli effektiva idékläckare behöver vi därför hela tiden ifrågasätta vår världsbild och aktivt bryta ner de begränsningar som våra tankemönster ger oss.

Om vi inte gör detta kommer vi att angripa alla problem genom att se bakåt och utgå från hur problemet lösts tidigare i stället för att se framåt och hitta helt nya angreppssätt.


Tips: Ett bra sätt att berika ditt liv är att medvetandegöra dina inrutade vanor, och sedan försöka göra tvärtom. Inte för att det sätt du gör dem på är fel, utan för att få nya upplevelser och berika ditt liv.

Variera din frukost, ta en ny väg hem från jobbet, variera din garderob, prova en ny lunchrestaurang, byt till en annan tidning, köp hem en kokbok och arbeta dig igenom recepten, hitta nya promenadvägar, bada i stället för att duscha, lyssna på nya radiokanaler…

Genom att konsekvent försöka utmana dina vanor får du både nya impulser och så småningom en livsstil där du har lättare att se nya möjligheter.


united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Breaking free from old thought patterns

Break_through

With the brain in autopilot mode, we can perform many everyday tasks without any conscious effort. But as for anything else in the world, we pay a price for this ability to filter out the impulses that reach us. With the autopilot turned on and the filters at the max mode, we simultaneously deprive ourselves from many experiences that both could enrich our daily lives and increase our creativity.

Instead, this void is filled up by an endless monkey noise of thoughts that control us as much as we control them. Sometimes this may be good for creativity, but as often it is unwelcome thoughts focussing on problems and negative things.

Sticking to old thought patterns is one of the greatest threats to the creative thinking. Our way of thinking makes past experiences stored and turned into our own worldview where we have pre-programmed definite views on how things are and works.

This worldview is reinforced in school, with focus on learning – not on thinking. There is nothing wrong with the learning itself. The more we know, the bigger the banks of memories and impressions we can turn to when we associate. But we also risk locking our thinking based on our past experiences, both those of ourselves and those we learned from others.

The non-creative thinker tries as quickly as possible to find similarities between the problem and previous experiences. This is a very effective way to solve most of the problems we face in our everyday lives, but it does not lead to innovation.

The creative thinker, on the other hand, is drawn to the ambiguous, differences, inconsistencies, the vague and the odd. To be effective in getting new ideas, we therefore constantly need to question our worldview and actively break down the constraints that our thinking patterns give us.

If we do not do this, we will address all issues by looking backwards and assuming how the problem has been resolved in the past rather than looking forward and finding completely novel approaches.


Tip: A terrific way to enrich your life is to consciously notice your insidious habits, and then try to do the opposite. Not because the way you do them is wrong, but to get new experiences and enrich your life.

Vary your breakfast, take a new way home from work, vary your wardrobe, try a new lunch restaurant, change your newspaper, buy a cookbook and work through the recipes, find new walkways, take a bath instead of shower, listen to new radio stations …

By consistently trying to challenge your habits, you will get both new impulses and eventually a way of life where you have easier to see new opportunities.


svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Vi ser bara vad vi förväntar oss att se

Joshua_Bell
Foto: Washington Post

Strax före klockan 8 en kall januarimorgon 2007 kliver en ung man klädd i jeans, tröja och en basebollkeps in på en tunnelbanestation i centrala Washington DC. Han plockar upp en violin ur ett fodral, lägger fodralet på marken framför sig med några mynt i och under de nästkommande 43 minuterna spelar han sex klassiska stycken. Under denna tid passerar 1 097 personer. Tjugosju av dem lägger en slant, oftast i farten. Endast sju personer stannar upp och lyssnar i minst en minut, däribland en treårig svart pojke som med våld får dras därifrån av sin mamma. Totala intäkten blir 32 dollar och 17 cent.


Detta skulle kunnat vara en vanlig medioker gatumusikant, men det var det inte. Musikern var Joshua Bell, en av USA:s mest berömda violinister som några dagar tidigare hade spelat för fulla hus i Bostons Symphony Hall, där de billigaste biljetterna gått för 100 $.

Inledningsstycket i tunnelbanan var “Chaconne” ur Johann Sebastian Bachs Partita No. 2 i D moll, ett av musikhistoriens mest svårspelade stycken och den framfördes på en stradivariusviolin värd närmare 30 miljoner kronor.

Tips: Vi är så vana att se på saker ur ett visst perspektiv att vi bara ser det vi tror vi ser och då lurar vi oss själva. Om vi tror oss se ännu en gatumusikant så kopplar vi bort våra sinnen och hör musiken utan att lyssna.

Genom att ibland ta ett steg tillbaka och byta perspektiv så kan vi se nya möjligheter som annars skulle varit fördolda. Olika optiska illusioner bygger på denna programmering av vår hjärna. Först när vi betraktar något från en annan vinkel och från en annan utgångspunkt kan vi se de dolda sanningarna i bilden.

Läs hela historien om Joshua Bell

Tunnelbanevideon på YouTube

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

We only see what we expect to see

Joshua_Bell

Just before 8 o’clock in the morning of January 2007, a young man wearing jeans, sweater and a baseball cap steps into a subway station in central Washington DC. He picks up a violin from a case, puts the case on the ground in front of him with a few coins in and for the next 43 minutes he plays six classic pieces. During this time, 1 097 people pass. Twenty-seven of them put a coin in the case, usually on the go. Only seven people stay up and listen for at least one minute, including a three-year-old black boy who needs to be violently pulled from the place by his mother. The total revenue is 32 dollars and 17 cents.


This could be a regular mediocre street musician, but it was not. The musician was Joshua Bell, one of America’s most famous violinists who had played for the full house in Boston Symphony Hall a few days earlier, where the cheapest tickets went for $ 100. The start of the subway was “Chaconne” from Johann Sebastian Bach’s Partita No. 2 in D Minor, one of the most difficult plays of music history and performed on a Stradivarius violin worth $ 3.5 million.

We are so used to looking at things from a certain perspective that we only see what we think we see and then we are wondering ourselves. If we think we see another street musician, we disconnect our minds and listen to the music without listening.

By sometimes taking a step back and changing perspectives we can see new possibilities that would otherwise have been hidden. Different optical illusions are based on this programming of our brain. Only when we look at something from another angle and from another point of view can we see the hidden truths in the picture.

The video on YouTube

svensk_flagga Det här blogginlägget på svenska

Det traditionella och det kreativa ledarskapet

Ledarskap 800x500Den traditionella organisationen är ledd av en traditionell ledare. Det traditionella ledarskapet är fokuserat på förbättring, effektivisering, standardisering och att skära ner på kostnader. Detta kräver chefer som är målfokuserade, viljestarka, resultatinriktade, och kan peka med hela handen. Chefen ska ha en bred erfarenhet som han (chefen är oftast en man) kan bygga sina beslut på. Den traditionelle chefen bygger en hierarkisk organisation och fokuserar på att få ledningsgruppen att fungera väl, dra åt samma håll och se till att besluten blir implementerade. Han rekryterar de bästa medarbetarna han kan hitta utifrån de sökandes kvalifikationer, meriter och tidigare erfarenheter. Han premierar också effektivitet och uppnådda resultat. Medarbetarnas idéer tas gärna om hand så länge de inte framstår som felaktiga eller orealistiska – i sådana fall är det chefens uppgift att ingripa. Den traditionelle chefen har också ett brett kontaktnät av likasinnade där han kan hitta kraft, inspiration och impulser till förändringar.

De allra flesta chefer betonar vikten av kreativitet och uttrycker gärna sitt personliga stöd för ett kreativt klimat inom sin organisation och en villighet att ta hand om de kreativa idéerna från medarbetarna. Dock när det verkligen kommer till kritan så händer det ofta att stödet stannar vid ord om samma chef inte först känner sig övertygad om att idén kommer att bära frukt och bli lönsam. Och i den bedömningen använder han ofta sina egna erfarenheter och referensramar. Som vi sett i tidigare blogginlägg så blir erfarenheter mycket snabbt mönster i hjärnan som är väldigt svåra att bryta. Det säger sig självt att detta inte utgör den bästa grogrunden för ett djärvt nytänkande och sant kreativt klimat på arbetsplatsen.

Det traditionella ledarskapet är alltså bra på att driva fram effektiviseringar och rationaliseringar, men det räcker inte för att driva fram innovation och nytänkande. För att bli framgångsrik i en konkurrensutsatt tillvaro krävs det därför att det traditionella ledarskapets kvaliteter kompletteras med ett kreativt ledarskap. I motsats till den traditionelle ledaren, så leder den kreative ledaren genom inspiration utifrån en klar vision om vart man är på väg. Hen (en ny generation av kreativa ledare innefattar också många kvinnor) ifrågasätter existerande regler, processer och affärsmodeller och försöker hitta nya sätt att angripa morgondagens problem. Den kreative ledaren lägger ner mer tid på strategi än på operationella frågor som delegeras så långt det går. Personalpolitiken fokuserar på att fånga upp och stärka de anställdas innovativa potential. Nya medarbetare rekryteras inte enbart utifrån tidigare meriter utan lika mycket utifrån potential och kreativitet. Nya idéer, risktagande och en trygg och lekfull stämning uppmuntras och idéer tas emot från hela organisationen, oavsett vem som kläckt dem. Avvikande åsikter uppmuntras så länge de gäller sak och inte person. Teknologin finns där för att kunna göra saker annorlunda.

Ett genuint kreativt ledarskap är inte främst att styra och visa vägen utan att våga (verkligen våga) släppa fram de kreativa medarbetarna och de kreativa idéerna, d.v.s. att skapa förutsättningar för ett gott inre arbetsliv hos medarbetarna. Grunden är en riktning byggd på en stark vision, men när denna väl är definierad och väl kommunicerad går mycket av ledarskapet ut på att skapa förutsättningar för de kreativa processerna men också att våga släppa taget och ge sig ut på okända vatten.

Det kreativa ledarskapet har fyra viktiga huvuduppgifter:

  1. Att möta morgondagens utmaningar
  2. Att ta hand om personalen och ge dem inre näring
  3. Att skapa ett kreativt arbetsklimat
  4. Att skapa kreativa miljöer

Detta ledarskap är inte enbart kreativt utan även kreativitetsfrämjande, och är basen för en organisation som kombinerar ledarens egen förmåga och kapacitet att vara kreativ, ledarens förmåga att främja kreativiteten hos personalen och medarbetarnas förmåga, vilja och kapacitet att uttrycka sin kreativa kapacitet.

Ju mer kreativitet som krävs av organisationen, t.ex. om man verkar inom reklam, design, spelutveckling, produktinnovation och tjänsteutveckling desto viktigare är det att driva dessa uppgifter fullt ut med mod och konsekvens. Om man arbetar inom segment som kräver mindre vardagskreativitet, t.ex. bokföring eller offentlig förvaltning så är utrymmet att ut svängarna kanske inte fullt lika stora, men också inom dessa områden behövs ett ständigt ifrågasättande av nuvarande metoder och processer. Mod, kreativitet och arbetsglädje behövs på alla arbetsplatser.

Det kreativa ledarskapet utesluter dock inte kvaliteterna i det traditionella ledarskapet. På samma sätt som ett företag behöver utveckla sin kärnverksamhet för att bli bättre, billigare och effektivare samtidigt som det satsar på innovation, så behöver ledarskapet ta hand om både produktion och innovation. Snarare ska de två ledarmodellerna ses som komplementära till varandra, ett ledarskapets yin och yang, men där det kreativa ledarskapet tillåts dominera överallt där det är möjligt utifrån organisationens storlek och struktur och verksamhetens mål.

This blog post in English

The traditional vs. the creative leadership

Ledarskap 800x500The traditional organisation is led by a traditional leader. The traditional leadership is focused on improving, streamlining, standardising and cutting costs. This requires managers who are goal-oriented, strong-willed, results-oriented, and can show the direction with the whole hand. The leader should have a broad experience, on which he (the leader is usually a man) can make his decisions. The traditional leader builds a hierarchical organisation and focuses on getting the management team to work well together, pulling in the same direction and ensuring that the decisions are implemented. He recruits the best employees he can find based on the applicants’ qualifications, merits and past experiences. He also values efficiency and achieved results. The ideas of the employee ideas are happily embraced, as long as they do not appear to be inaccurate or unrealistic – in such cases, the manager’s task is to intervene. The traditional leader also has a wide contact network of like-minded peers where he can find strenght, inspiration and impetus for change.

The vast majority of managers emphasise the importance of creativity and express their personal support for a creative climate within their organisation and a willingness to take care of the creative ideas of their employees. However, when it comes to the harsh reality, it often happens that the support does not go beyond words if the same manager is not first convinced that the idea will bear fruit and be profitable. And in that assessment, he often uses his own experiences and reference frameworks. As I wrote in a previous blog post, experience very quickly becomes patterns in the brain that are very difficult to break. It goes without saying that this does not represent the best basis for a bold new thinking and true creative climate in the workplace.

To be successful in a competitive environment, it is therefore necessary that the qualities of traditional leadership be complemented by a creative leadership. In contrast to the traditional leader, the creative leader leads through inspiration based on a sharp vision of where to go. He or she (a new generation of creative leaders also includes many women) challenges existing rules, processes and business models, and tries to find innovative ways to address tomorrow’s problems. The creative leader spends more time on strategy than on operational issues delegated as far as possible. Personnel policy focuses on capturing and strengthening the employees’ innovative potential. New employees are not recruited solely based on past merits, but equally based on potential and creativity. New ideas, risk-taking and a safe and playful mood are encouraged and ideas received from the entire organisation, no matter who came up with them. Divergent opinions are encouraged as long as they concern things and not people. The technology is there to be able to do things differently.

A genuinely creative leadership is not primarily to direct and show the way, but to dare (really dare) to bring out the creative employees and the creative ideas, that is to create the conditions for a good internal work life for the employees. The foundation is a direction based on a strong vision, but once it is well defined and well communicated, much of the leadership is dedicated to creating the conditions for the creative processes, but also daring to let go and embarking on uncharted waters.

Creative leadership has four key key tasks:

  1. To meet tomorrow’s challenges
  2. Take care of the staff and nurture them
  3. To support a creative working climate
  4. To support a creative physical and social environment

This leadership is not only creative but also creativity-promoting, and is the foundation of an organisation that combines the leader’s own ability and capacity to be creative, and his/her ability to promote the creativity of the staff and the employees’ ability, willingness and capacity to express their creative capabilities.

The more creativity required by the organisation, such as in advertising, design, game development, product innovation and service development, the more important it is to fully drive in this direction with courage and consistency. If you work in areas that require less everyday creativity, such as accounting or public administration, the room for creative manoeuvres may not be as big, but also in these areas there is a constant need to challenge current methods and processes. Courage, creativity and job satisfaction are needed in all workplaces.

The creative leadership does, however, not rule out the qualities of traditional leadership. Just as a an organisation needs to develop its core business to become better, cheaper and more efficient while at the same time focusing on innovation, the leadership needs to take care of both production and innovation. The two leadership models should rather be seen as complementary to each other, a leadership yin and yang, but where creative leadership is allowed to dominate wherever possible depending on the size and structure of the organization and the business objectives.

Tona ner dina filter och släpp fram din medvetna närvaro

meditationI tidigare blogginlägg skrev jag om de självförstärkande mönstren i våra hjärnor som är grunden för alla våra vanor. Men det finns en annan dimension av vår autopilot än de inbitna vanemönstren och det är de effektiva filter i våra hjärnor som sållar bort mer än 99% av alla inkommande sinnesimpulser från att nå vårt medvetande. Denna filterfunktion som går under namnet kognitiv inhibering sköts av det s.k. retikulära aktiveringssystemet (RAS) långt ner i hjärnstammen i den förlängda märgen.

Utan dessa filter hade vi totalt lamslagits av alla impulser och signaler som varje sekund sköljer över oss. Tänk om vi hela tiden hade medvetet registrerat varje kroppsläge, varenda muskelrörelse, minsta lilla synintryck, alla små ljud omkring oss, alla färger, former, lukter smaker på en enda gång. Vi kan ana hur överväldigande och kaotisk världen hade varit och vi skulle efter en mycket kort stund bli helt utmattade.

Filtren är också så fiffigt konstruerade att det släpper igenom sådan information som kräver vår uppmärksamhet antingen för att vi behöver informationen för det vi håller på med, för att det är något nytt som inträffar eller för att informationen är viktig för oss på något annat sätt.

Om vi sitter och läser en bok i en park kan vi vara helt fokuserade på det vi läser. Vi absorberas av texten framför oss och filtrerar då bort allt annat. Vi hör inte barnens skrik och vi är inte medvetna om fåglarna som flyger runt oss. Men skulle vi sitta inomhus och läsa och en fågel plötsligt flög in i rummet skulle den omedelbart fånga vår uppmärksamhet. Något nytt har hänt. Intrycket måste tolkas och vårt medvetande måste bestämma sig för om vi behöver göra något. Boken och dess innehåll är nu för tillfället helt bortfiltrerad.

Filtren är alltså helt livsviktiga för oss, men samtidigt kan de avskärma oss från verkligheten omkring oss och om vi är ständigt absorberade i våra egna tankar utan att lägga märke till all den mångfald, komplexitet och skönhet vi har runt omkring oss så begränsar vi oss och reducerar vår kreativa förmåga.

Att försätta sig i ett tillstånd av medveten, accepterande och icke-bedömande närvaro kallas ofta för mindfulness. Mindfulness är en av de tio kreativa förmågorna och kan rikta sig inåt genom olika meditationsövningar där man fokuserar på inre känslor, tankar och sinnesförnimmelser i nuet. Sådana meditationsövningar, som under århundraden har utvecklats inom främst den buddhistiska traditionen, har nått en bredare västerländsk publik under de senaste 50 åren. Men mindfulness kan också rikta sig utåt där fokus ligger på att helt ut uppleva och utan värderingar acceptera de yttre sinnesintryck som de finns just nu.

Mindfulness innebär att vi öppnar våra sinnesintryck och stannar upp i nuet, men innebär också ett tillstånd av icke-bedömande och icke-analyserande av det vi känner, ser och upplever – ett fullständigt accepterande av de intryck vi tar in. Medveten närvaro är en förmåga som vi behöver träna upp genom meditation och andra övningar. Vissa människor har en medfödd förmåga att lättare nå sådana tillstånd av medveten närvaro, medan andra behöver mer träning. Men alla kan nå dit och den ökade närvaro detta ger förbättrar både vår kontakt med oss själva och andra, ökar vår kreativa förmåga och ger oss ett rikare men även lyckligare liv.


Tips: Mindfulnessmeditation praktiseras ofta sittande i en lugn miljö med korslagda ben och slutna ögon. När du satt dig i en bekväm men värdig position med rak rygg så lägger du sedan hela ditt fokus på andningen. Känn och upplev varje andetag, hur luften passerar näsborrarna, fyller lungorna och pressar ner buken vid inandningen och sedan på samma sätt i omvänd ordning under utandningen. När en tanke flyger genom ditt huvud, så konstaterar du att den är där utan att bedöma eller analysera den för att sedan släppa taget om den och låta den lösas upp i intet. På samma sätt gör du med olika sensationer från kroppen. De är där, men saknar betydelse i nuet. Börja med 10 minuter varje dag, och utöka sedan efter vad som känns bra för dig. I början är det svårt eller omöjligt att hålla ovidkommande tankar bort, men ju mer regelbundet du praktiserar den här meditationen desto lättare går det och du blir ett med din andning. Observera tomrummet mellan tankarna när du inte tänker på någonting. Försök att vila i det här tomrummet oavsett hur kort det är. Ju mer du praktiserar din meditation desto längre blir de här stunderna av total tomhet på tankar, och i dessa tomrum kan vissa uppleva en känsla av sällhet, kärlek och att vara ett med universum. Men även utan dessa andliga upplevelser kan du genom att regelbundet praktisera denna meditation så småningom lära dig att stänga av bruset av oönskade tankar också utanför meditationen, vilket tillåter dig att vara mer närvarande i nuet.

Det finns många andra typer av meditation som du kan använda med lika god effekt och du kan också gå vidare och mer systematiskt utforska eller praktisera den andliga dimensionen av meditationen kopplad till någon trosriktning, t.ex. zenbuddhism.


This blog post in English