Trust your intuition


By learning how to better listen to our inner voice and to be aware of the present moment with tuned down filters and with no judgment, we will also more easily access our intuition. You have probably been in a situation where you intuitively knew how to act without really knowing why. You have simply listened to your “gut feeling” and strikingly often it has turned out you were right. The late professor at the University of California, Berkely, George L Turin, has attempted to characterize the intuitive ability of problem solving as:

  • To know how to approach the problem without quite being sure how you know.
  • To recognize what is peripheral and what is central, without having fully understood the problem.
  • To perceive in advance the general nature of the solution.
  • To instantly connect a problem in one field to analogous problems in other fields and import the analogous knowledge into the problem at hand.
  • To sense when a solution mustbe right, just because “it feels right,” and to suspect a solution that feels wrong and continue to gnaw at it.

Albert Einstein has described this intuitive feeling like this: “The intellect has little to do on the road to discovery. There comes a leap in consciousness, call it Intuition or what you will, the solution comes to you and you don’t know how or why. ”

Intuition is founded on a solid knowledge base, but sometimes this is not enough. Just as the artist can create intuitively without knowing in advance what the end-result will be, the scientist can develop an “intuitive knowledge” that guides her without knowing how or why, based on her imagination and association skills.

Einstein received his intuitive revelations like mental pictures or music. He first worked intuitively, and then expressed himself in logical terms only in a second step, as he translated his images and his music into mathematical terms. Intuition can also appear in other forms, not rarely as an indescribable feeling that does not come from the head – hence the term “gut feelings “.

The intuition as described above, is closely related to the insight or “aha experience”, since the solution to a problem may seem to arise from nowhere. It is also related to the ability our brain has to create patterns, fill out voids and create complete pictures based on only partial information.

Knowledge, logic and mathematics are easy to define and are taught at school. It is based on our slow, conscious thinking and underlies rational and well-considered decisions. It is harder to explain the intuition. It is linked to our rapid associative thinking and is thus more evasive. We know it “feels” right (or wrong), but we cannot really explain why. This intuitive feeling can therefore be perceived as coming from within as a divine or mystical inspiration or understanding. In our rational and technologically dominated society, the intuition is sometimes seen as superstition.

Neuro researcher Richard Restak highlights this in his book The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. When people are forced to make decisions, they tend to think too much. The process is slow and often not of optimal quality. Our associative, automatic thinking is faster and often more correct. The more we think, the greater is the risk that we will mess things up and that in the end it will be wrong. That’s why students who answer multiple choice questions often get the advice to go on their first intuitive feel for what answer is right.

Because our language ability is linked to our consciously controlled thinking, while the associative thinking takes place in deeper brain structures that are not directly linked to the brain’s language centre, we often find it difficult to verbalise the intuitive feeling, and when we try, it often becomes a hollow rationalisation. Relying on people’s explanations for their various decisions can therefore lead very wrong.

Thoughts about the relationship between analytical and intuitive thinking have a long history. The traditional Eastern idea tradition distinguishes between yin (the passive, female and intuitive) and yang (the active, male and rational). The Taoist philosophy behind these concepts emphasizes that they are complementary, equivalent, transient, and together they form a whole. When there is a balance between yin and yang, harmony occurs, while the opposite occurs when one dominates the other.

The circular waves that occur when dropping a stone in a quiet pond have crests and troughs of the same amplitude and both eventually die out in exact harmony. Similarly, we can consider our rational analytical and intuitive thinking. Both are needed, both are equally important and both work best in harmony with each other. Together, they create harmony and the optimum relationship for creative thinking, and if we allow one to dominate over the other, we simultaneously limit our full creative potential.

Einstein was not the only great scientist who realized this. His contemporary physics colleague, Danish Nobel Prize winner Niels Bohr, was on the same line. In his own composite coat of arms, he included the famous Taoist yin / yang symbol Tajitu and the Latin version Contraria sunt complementa (the opposites complement each other).


But it is not only the Eastern idea tradition that emphasised the intuitive as a contrast to the rational. Plato glorifies in his famous dialogue Phaedrus the divine madness that has great ideas similar to the intuitive thinking. He exemplified this with the gifts received by the Hellenic people from the intuitive abilities of the oracle in Delphi, the priestess of Dodona, the Sibyl and other inspired persons.

Sigmund Freud’s teachings are based on the interplay between the conscious and subconscious and his disciple Carl G Jung has postulated four cognitive functions of the psyche; thinking, sensing, feeling and intuition, the two of which are in opposition to the latter two (thinking vs. feeling and sensing vs. intuition).

As the understanding of how our brain works is expanded and refined, the neurophysiological evidence is becoming increasingly strong that the intuitive ability is both real and could be practiced. Experimental studies have shown that the intuition works best when we are in a positive mood and a prerequisite for its function is to believe in our intuitive ability. Exercising affirmations could therefore be a tool to better access our intuition.

The fuel for intuition is our knowledge and experience and the engine, like for many of the other creative processes, our amazing subconscious association ability. Whether this ability is then linked to a spiritual dimension with a divine inspiration becomes more a metaphysical question that anyone can take a stand on based on his own beliefs.

Jonas Salk, the researcher who developed the first polio vaccine, said in an interview: “I’m saying that we should trust our intuition. I believe that the principles of universal evolution are revealed to us through intuition. And I think that if we combine our intuition and our reason, we can respond in an evolutionary sound way to our problems”.

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

Lita på din intuition


Genom att lära oss att bättre lyssna på vårt inre och vara medveten om nuet med nedtonade filter och utan värderingar har vi också möjlighet att lättare komma åt vår intuition. Du har säkert vid flera tillfällen varit i en situation där du intuitivt vetat hur du skulle handla utan att riktigt kunna förklara varför. Du har helt enkelt gått på ”magkänslan” och påfallande ofta har det visat sig att du haft rätt. Den nu framlidne professorn vid University of California, Berkely, George L Turin, har försökt karakterisera den intuitiva förmågan i samband med problemlösning som:

  • att veta hur man närmar sig problemet utan att vara helt säker på hur man vet det;
  • att känna igen vad som är perifert och vad som är centralt, utan att ha förstått problemet;
  • att i förväg uppfatta den allmänna karaktären på lösningen;
  • att omedelbart sätta ett problem inom ett område i samband med analoga problem inom andra områden och överföra den analoga kunskapen till det aktuella problemet;
  • att känna när en lösning måste vara rätt, bara för att “det känns rätt“, och att betrakta en lösning som känns fel med misstänksamhet och fortsätta att grunna på det.

Albert Einstein har beskrivit denna intuitiva känsla så här: ”Intellektet har lite att göra på vägen till upptäckten. Det kommer ett språng i medvetandet, kalla det Intuition eller vad du vill, när lösningen kommer till dig och du vet inte hur eller varför”.

Intuitionen baseras på en ordentlig kunskapsmassa i grunden, men ibland räcker inte denna till. På samma sätt som konstnären intuitivt kan skapa utan att på förväg veta vad slutresultatet ska bli, så kan forskaren med utgångspunkt från sin fantasi och associationsförmåga utveckla en ”intuitiv kunskap” som vägleder henne utan att hon vet hur eller varför.

Einstein fick sina intuitiva uppenbarelser som bilder eller musik. Han arbetade alltså först intuitivt och uttryckte sig sedan logiskt enbart i ett andra steg när han översatte sina bilder och sin musik till matematiska termer. Intuitionen kan också dyka upp i andra skepnader, inte sällan som en obeskrivbar känsla som inte kommer från huvudet – därav uttrycket ”magkänsla”. Intuitionen som den beskrivs ovan är nära släkting med insikten eller aha-upplevelsen, då lösningen på ett problem kan uppstå till synes från tomma intet. Den är också besläktad med den förmåga vår hjärna har att skapa mönster, fylla ut tomrum och skapa helheter baserat på enbart partiell information.

Kunskap, logik och matematik går lätt att definiera och är det som lärs ut i skolan. Den bygger på vårt tröga medvetna tänkande och ligger till grund för rationella och välövervägda beslut. Det är svårare att förklara intuitionen. Den är kopplad till vårt snabba associativa tänkande och är därmed mer undflyende. Vi vet att det ”känns” rätt (eller fel), men vi kan inte riktigt förklara varför.  Denna intuitiva känsla kan därför upplevas som att den kommer utifrån som en gudomlig eller mystisk inspiration eller förståelse. I vårt rationella och teknologiskt dominerade samhälle har intuitionen därför ibland misstänkliggjorts som vidskepelse.

Neuroforskaren Richard Restak belyser detta i sin bok The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. När människor tvingas fatta beslut tenderar de ofta att tänka för mycket. Processen är långsam och ofta inte av optimal kvalitet. Vårt associativa automatiska tänkande är snabbare och ofta mer korrekt. Ju mer vi tänker desto större är risken att vi krånglar till det och att det i slutändan blir fel. Det är därför som studenter som ska svara på flervalsfrågor ofta får rådet att gå på sin första intuitiva känsla för vilket svar som är rätt.

Eftersom vår språkförmåga är kopplad till vårt medvetna kontrollerade tänkande, medan det associativa tänkandet sker från djupare hjärnstrukturer som inte är direkt kopplade till hjärnans språkcentrum, så har vi ofta svårt att verbalisera den intuitiva känslan och när vi försöker blir det ofta i stället en ihålig rationalisering. Att lita på människors förklaringar till sina olika beslut kan därför leda väldigt fel. Detta sagt är det givetvis nyttigt att vara medveten om möjligheten att drabbas av olika logiska felslut. Om man känner till och kan identifiera fällorna så kan man också tryggare förlita sig till sin intuition i situationer då den kan vara värdefull.

Tankar kring förhållandet mellan det analytiska och intuitiva tänkandet har en lång historia. Den traditionella österländska idétraditionen skiljer mellan yin (det passiva, kvinnliga och intuitiva) och yang (det aktiva, manliga och rationella). Den taoistiska filosofin bakom dessa begrepp betonar att de båda är komplementära, likvärdiga, övergående i varandra och tillsammans bildar de en helhet. När det är balans mellan yin och yang uppstår harmoni, medan motsatsen uppstå när den ena dominerar över den andra.

De cirkelformade vågrörelser som uppstår när man släpper en sten i en stilla damm har vågtoppar och vågdalar av precis lika höjd och båda dör så småningom ut i exakt samklang. På samma sätt kan vi betrakta vårt rationellt analytiska och intuitiva tänkande. Båda behövs, båda är lika viktiga och båda fungerar bäst i samklang med varandra. Tillsammans skapar de harmoni och det optimala förhållandet för ett kreativt tänkande och om vi låter ett dominera över det andra så begränsar vi samtidigt vår fulla kreativa potential.

Einstein var inte den ende store vetenskapsmannen som insåg detta. Hans samtida fysikerkollega, dansken och nobelpristagaren Niels Bohr, var inne på samma linje. I sin egenkomponerade vapensköld inkluderade han den kända taoistiska yin/yangsymbolen Tajitu (se nedan) och den latinska devisen Contraria sunt complementa (motsatserna kompletterar varandra).


Men det är inte enbart den österländska idétraditionen som betonat det intuitiva som kontrast till det rationella. Platon glorifierar i sin berömda dialog Phaedrus den gudomliga galenskapen som har stora idémässiga likheter med det intuitiva tänkandet. Han exemplifierade detta med de gåvor som det hellenska folket fått från de intuitiva förmågorna hos oraklet i Delfi, prästinnan i Dodona, sibyllan och andra inspirerade personer.

Sigmund Freuds läror bygger på samspelet mellan det medvetna och undermedvetna och hans lärjunge Carl G Jung har postulerat fyra funktioner hos psyket; tanke, förnimmelse, känsla och intuition, varav de två förstnämnda står i motsatsförhållande till de två sistnämnda (tanke mot känsla och förnimmelse mot intuition).

I takt med att kunskapen om hur vår hjärna fungerar hela tiden utökas och förfinas, blir också de neurofysiologiska beläggen allt starkare för att den intuitiva förmågan både är högst reell och kan övas upp. Experimentella studier har visat att intuitionen fungerar bäst när vi är på ett positivt humör och en grundförutsättning för att den ska fungera är att vi tror på vår intuitiva förmåga.

Bränslet för intuitionen är vår kunskap och våra erfarenheter och motorn, precis som vid många av de andra kreativa processerna, vår fantastiska undermedvetna associationsförmåga. Huruvida denna förmåga dessutom är kopplad till en andlig dimension med gudomliga ingivelser blir då mer en metafysisk fråga som var och en får ta ställning till utifrån sin egen trosuppfattning.

Jonas Salk, forskaren som tog fram det första poliovaccinet, har sagt i en intervju: ”Jag säger att vi bör lita på vår intuition. Jag tror att universums principer uppenbaras för oss genom intuitionen. Och jag tror att om vi kombinerar vår intuition med vårt förnuft, så kan vi reagera på ett evolutionärt riktigt sätt på våra problem. Effektiva kreativa koncept kräver att vi införlivar förnuft och logik med intuition och känsla”.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

The importance of solitude


The creative process often takes place in solitude, and not least for artistic creation, an undisturbed space is needed to come in contact with your inner creative essence. Many highly creative people have therefore, in their moments of creating, escaped from the constant noise and distractions of other people. Ingmar Bergman sought inspiration at the island of Fårö, Marcel Proust locked himself in his studio where he was sleeping at day and at night worked with his monumental novel Remembrance of things past, and Charles Dickens walked alone in London at night, to name a few.

Solitude is needed to work out projects and ideas within yourself. Incubation also requires being alone, and the Eureka moment where the idea suddenly appears in your head usually occurs in solitude without distractions. It is therefore important that there are places and opportunities to withdraw at workplaces, in schools and in private life.

The importance of being able to retreat to access your creativity is now also experimentally proven. Neuroradiological research has shown that when we focus on the outer world, our executive systems and “me centre” interfere with each other, but when we instead focus solely inwardly, these systems interact and reinforce each other. In this state we can consolidate our memories, get new connections in the brain, strengthen our identity, and interpret meaning from our experiences.

As humans, we also have different needs for solitude. While the extrovert person finds his strength in interacting with others, the introvert person needs moments of silence and seclusion to charge his batteries. Our society has long favoured the extrovert, while introverts have been regarded as odd and asocial. In recent years, however, there has been a reassessment, where more and more people have seen the introverted as more emotionally mature.

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

Vikten av ensamhet


Den kreativa processen sker ofta i ensamhet och inte minst inom konstnärligt kreativt skapande behövs det egna oinkräktade utrymmet för att komma i kontakt med sitt inre kreativa väsen. Många högt kreativa personer har därför i sina stunder av skapande sökt sig bort från det ständiga bruset av distraktioner och andra människor. Ingmar Bergman sökte sin inspiration på Fårö, Marcel Proust stängde in sig i sin parislägenhet där han sov på dagarna och på nätterna jobbade med sin romansvit På jakt efter den tid som flytt och Charles Dickens promenerade ensam i London på nätterna, för att nämna några.

Ensamheten behövs för att inom sig arbeta fram projekt och idéer. Inkubationen kräver också ensamhet och Eureka-ögonblicket där idén plötsligt dyker upp i huvudet sker oftast i ensamhet utan distraktion. Det är därför viktigt att det på arbetsplatser, i skolor och privatlivet både finns utrymmen och möjligheter att dra sig tillbaka.

Vikten av att kunna dra sig tillbaka för att komma åt sin kreativitet är numera också experimentellt belagt. Neuroradiologisk forskning har visat att när vi fokuserar på den yttre världen så motarbetar vårt exekutiva system och jag-centrum varandra men när vi i stället i ensamhet fokuserar inåt så samverkar och förstärker dessa system varandra. I detta tillstånd kan vi befästa våra minnen, få till stånd nya kopplingar i hjärnan, stärka vår identitet, och tolka in mening i våra erfarenheter.

Som människor har vi också olika behov av ensamhet. Medan den extroverta personen hittar sin kraft i umgänget med andra, så behöver den introverta personen stunder av stillhet och avskildhet för att ladda sina batterier. Vårt samhälle har länge favoriserat de extroverta, medan introverta setts som udda och asociala. På senare år har det dock skett en omvärdering, där man allt mer kommit att se de introverta som mer känslomässigt mogna.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English


The monk and the mountain climb


When we face a tricky problem, we often try to attack it with our logical thinking. This will often lead us right, but sometimes it may be worth taking a step back to consider the problem from another point of view.

Problem 1: Precisely at sunrise, a monk begins to climb a high mountain on a small path to reach a temple located on the top. The walk is laborious and he has to stop and rest several times. He arrives to the mountain top late in the afternoon and spends the night in the temple.

Exactly at sunrise the following morning, he begins to walk down the mountain again along the same path. He is now rested and is walking downhill, so the walk goes easy.

The question is whether there is a single point along the path which he would pass at exactly the same time both days.

Consider the problem for a while and then proceed to Problem 2. Answers can be found at the bottom of the page.

Problem 2: You are responsible for a football elimination tournament. Twenty-seven teams have signed up and for your planning of fields and referees, you need to figure out how many matches will be played before the winning team can be selected.


Solution to problem 1: Since we do not know the distance nor the walking speed of the monk, there is no way to mathematically figure out where he will be at any single moment. If we then try to intuitively reason, it would seem highly unlikely that this could happen.

But if we instead visualise two different monks doing the same two walks during the same day, then we would quickly realize that they must definitely meet somewhere along the path no matter how fast or slow they walk.

Solution to problem 2: Most people facing this problem would adress it by drawing a chart of all the matches, from the first to the last one. Others with better math skills may try to set up a formula to calculate the required number of matches.

The solution is much easier than that. The answer is 26. Because at the end of the tournament there can only be one winning team, so by that time there must have been 26 defeated teams. And as in an elimination tournament you have to leave after your first loss, there will need to be as many matches as teams to be eliminated.

What may make the thought go astray in this example, is that we are more likely to focus on the winners than the losers. By reversing the reasoning and looking at the losses, the problem imediately becomes easier to solve.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Munken och bergsvandringen


När vi står inför ett klurigt problem så försöker vi ofta först att angripa det med vårt logiska tänkande. Ofta leder det oss rätt, men ibland kan det vara värt att ta ett steg tillbaka för att betrakta problemet ur en annan synvinkel.

Problem 1: En munk börjar exakt vid soluppgången gå uppför ett högt berg längs en stig för att nå upp till ett tempel beläget högst uppe på berget. Vandringen är mödosam och han får stanna och vila flera gånger. Han är framme sent på eftermiddagen och tillbringar natten i templet.

Exakt vid soluppgången morgonen därpå börjar han gå nerför berget igen längs samma stig. Han är nu pigg och utvilad och har nedförsbacke så vandringen går lätt.

Frågan är om det finns en plats på stigen som han passerar vid exakt samma klockslag de båda dagarna.

Fundera ett slag och gå sedan vidare till Problem 2. Svar finns längst ner på sidan.

Problem 2: Du är ansvarig för en utslagningsturnering i fotboll. Tjugosju lag har anmält sig och för din planering av planer och domare behöver du nu räkna ut hur många matcher som måste spelas innan det segrande laget kan utses.


Lösning på problem 1: Då vi varken vet hur snabbt munken går (och hastigheten dessutom inte är konstant) eller sträckan han tillryggalägger så kan vi inte räkna ut var han befinner sig i något givet ögonblick. Om vi i stället försöker tänka intuitivt  så förefaller det högst osannolikt att detta skulle kunna inträffa.

Men om vi i stället visualiserar två olika munkar som gör samma vandring under samma dag, så inser vi snabbt att de absolut måste mötas någonstans på vägen oavsett hur fort eller sakta de går.

Lösning på problem 2: De flesta människor som ställs inför det här problemet angriper problemet genom att rita ett diagram över alla matcherna, från de första till den sista. Andra som har mer fallenhet för matematik kanske försöker sätta upp en formel för att räkna ut det nödvändiga antalet match.

Lösningen är mycket enklare än så. Svaret är 26. Eftersom det i slutet bara kan vara ett vinnande lag, så måste det när turneringen är slut ha funnits 26 förlorande lag. Och eftersom man i en utslagsturnering bara kan förlora en gång innan man åker ut så kommer det i turneringen att behövs lika många matcher som lag som ska slås ut.

Det som lätt för tanken fel i det här exemplet är att vi gärna lägger fokus på vinnarna och inte på förlorarna. Genom att vända på resonemanget och betrakta förlorna så blir problemet genast lättare.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

George de Mestral and Velcro

demestralInventions need not emanate from a problem, but may as well come from a combination of conscious awareness (mindfulness) and curiosity about how things are connected. One of the more revolutionary everyday innovations was born this way.

On a summer day in 1941, the Swiss engineer George de Mestral was out walking in the alps with his dog. They were hunting and sometimes had to make their way through dense bushes. When they came home, de Mestral discovered a large number of burdock burrs stuck both on his clothes and in the dog’s fur. He was astonished at how efficiently they got stuck and curiously, he looked at them in a microscope. He then saw that the burrs on their surface had 100’s of small hooks that easily stuck to the fur or fabric. It gave him the idea of ​​the Velcro strap, as a zipper without moving parts.

As so often, as it was a very long and laborious journey from the first idea to finished product. It was easy to find materials that stuck together, but finding combinations that would continue to do so despite years of use was more difficult. de Mestral tested a very large number of different materials and production methods before finding a solution that had small plastic hooks on one side and on the other side a nylon material with thousands of small microscopic loops. It took almost ten years to refine the weaving machines that were able to manufacture the material at a large scale.

In 1955 De Mestral was able to patent its invention under the name Velcro®. The name comes from the French velour and crochets (hooks). In a few years, the product had conquered the world and has come to have a range of uses that the Mestral never dreamed of. Velcro® has been used by NASA for astronauts’ space suits and inside the space crafts to attach objects to different surfaces. The product was also used to hold the heart together during the very first heart transplant. The US Army uses a more developed product in its uniforms, which made it possible to reduce the noise when pulling the band by 95%.

However, Velcro® was not the Mestral’s first invention. At the age of 12, he had invented a model aircraft and later in his life he invented both a hygrometer for measuring humidity and an asparagus peeler.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska