An acctive listening is the basis for true understanding.
All human progress starts with communication. Without learning from others, understanding challenges and problems, receiving constructive input and feedback that make us grow, and getting our points across, we can never reach our full potential as creative human beings.
Yet, we are often bad at communication, and what we may perceive as a meaningful dialogue, is too often parallel monologues where two persons are talking, and no one is listening.
Ett aktivt lyssnande är grunden för all verklig förståelse.
Alla mänskliga framsteg börjar med kommunikation. Utan att lära av andra, förstå utmaningar och problem, ta emot konstruktiv kritik som gör att vi växer, och få gehör för våra idéer, kan vi uppnå vår fulla potential som kreativa människor.
Ändå är vi ofta dåliga på att kommunicera. Det vi uppfattar som en meningsfull dialog är alltför ofta parallella monologer där två personer pratar men ingen lyssnar.
Continue reading “Konsten och färdigheten att lyssna aktivt”
When asking questions, it is important not only to settle with the answers given to us, but to constantly expand our understanding by posing the simple but critical follow-up questions: “Who?“, “What?“, “When?“, “Where?“, “How?” And perhaps most importantly, “Why?” The answers to these questions mean that we do not miss contexts that may not be obvious at first glance. The answers will also open up doors for new questions that give us an even deeper understanding. This understanding, stemming from our curiosity, gives us the ability to see patterns and contexts much earlier than others.
När vi ställer frågor är det viktigt att inte bara oreflekterat stanna upp inför de svar som ges oss utan att hela tiden vidga vår förståelse genom att ställa de enkla men kritiska följdfrågorna: ”Vem?”, ”Vad?”, ”När?”, ”Var?”, ”Hur?”, och kanske viktigast av allt ”Varför?” Svaren på dessa frågor gör att vi inte missar sammanhang som kanske inte är uppenbara vid första anblicken. Svaren blir också lätt till nya frågor som ger oss en ännu djupare förståelse. Denna förståelse, runnen ur vår nyfikenhet, ger oss en förmåga att se mönster och sammanhang långt tidigare än andra.
One of the most important Buddhist teaching, and the third step on the Buddha’s Noble Eightfold Path to enlightenment, concerns “Right speech”. The way we communicate affects both our own self-image and how we are regarded and treated by others. Communication is a powerful tool and its consequences could lead to peace, freedom and harmony as well as to hatred, terror and genocide.
According to the Buddha, right speech should be truthful, kind, helpful and promote understanding, harmony and unity. This sounds self-evident, and most of us would agree to this ideal and appreciate if this was also practised by those around us. However, we would only need to look more closely at ourselves to realise that this is not always easy to follow.
En av de viktigaste buddhistiska lärorna, och det tredje steget på Buddhas Ädla Åttafaldiga Väg till upplysning, berör “rätt tal”. Hur vi kommunicerar påverkar både vår egen självbild och hur vi ses och behandlas av andra. Kommunikation är ett kraftfullt verktyg och dess konsekvenser kan leda till såväl fred, frihet och harmoni som till hat, terror och folkmord.
Enligt Buddha bör rätt tal vara sanningsenligt, vänligt, hjälpsamt samt främja förståelse, harmoni och enighet. Detta låter självklart, och de flesta av oss skulle hålla med om det här idealet och uppskatta om det också praktiserades av dem runt omkring oss. Vi skulle dock bara behöva titta närmare på oss själva för att inse att det här rådet inte alltid är så lätt att följa.
The young generation today is facing challenges unlike any generation before them – global warming, climate change, overpopulation, globalisation, migrant flows… But the biggest challenge will likely be the rapid technological advancements with big data, artificial intelligence, Internet of things, deep learning, advanced robotics, nanotechnology, biotechnology, virtual reality, and much more i.e. what is sometimes called the Smart Machine Age (SMA).
Dagens unga generationen står inför utmaningar olika dem som någon annan generation före dem stått inför – global uppvärmning, klimatförändringar, överbefolkning, globalisering, flyktingströmmar… Men den största utmaningen kommer sannolikt att vara de snabba tekniska framstegen med big data, artificiell intelligens, sakernas internet, deep learning, avancerad robotik, nanoteknologi, bioteknologi, virtuell verklighet och mycket mer, dvs det som ibland kallas för den smarta maskinåldern (the smart machine age – SMA).
Det verkar som om ett av de mer populära “nyorden” i den svenska debatten är mansplaining, ett begrepp definierat av Wikipedia som ”att förklara något för någon, oftast en man till kvinna, på ett sätt som uppfattas som nedlåtande eller ringaktande”.
Continue reading “Leva och låta leva – eller den ädla konsten att ge och ta emot råd”
It seems that one of the more fashionable “new words”, at least in the Swedish debate, is mansplaining. Believed to be originating in 2008, Wikipedia defines it as “to explain something to someone, characteristically by a man to woman, in a manner regarded as condescending or patronizing“.
Continue reading “Live and let live – or the noble art of giving and receiving advice”
Creativity boost 