The importance of a good night’s sleep


Sleep is the vital balm that restores us after a long day of work and play, and prepares us for the next. How we feel at day is largely determined by how well we sleep at night.

Sleep has a vital role for our health and creative energy. Sleep is involved in how we heal and repair our blood vessels and sleep deprivation increases the risk of cardiovascular disease, kidney problems, high blood pressure, and diabetes.

Sleep is also involved in the balance between the two hormones that make us hungry (ghrelin) and saturated (leptin) and sleep deprivation increases the risk of obesity in both young and adults. Sleep also facilitates normal growth in adolescents and by affecting our immune system and our hormone balance, it helps keep us healthy throughout the years.

Sleep is not a constant and passive state but is characterised by four different stages of a sleep cycle; falling asleep, stable sleep, deep sleep and dream sleep or REM sleep (REM stands for rapid eye movements).

Each such sleep cycle is approximately 90 minutes long, and repeated during the night with longer periods of REM sleep in each new cycle; from 5-10 minutes at the beginning of the night to half an hour or more in the last cycle before waking up.

The longer you have been awake, the faster you fall asleep and deeper sleep. The body recovers most during deep sleep, as the brain’s activity is at low speed and the secretion of stress hormones is the lowest. Good sleep also leads to improved memory features, a good mood and increased creativity.

During sleep, we consolidate our memories from the previous day, but we also integrate these memories in a broader context and create new links to previous similar memories. If we have been to a concert, the brain, when we are asleep, connects these memories to our experiences from previous concert visits or the music to the memories of other music we have heard. If we’ve been there with a certain person, there are also connections to memories of other contacts we had with this person.

Consolidation of our memories is a complicated process over the course of several nights. During sleep, the different memory fragments are built into meaningful concepts, but memories can also be repaired and enhanced so that when we wake up, we’ve actually improved our ability, whether it’s factual skills, mathematical problem solving, or music or sport skills. The sleep also allows us to distinguish new previously hidden rules or abstractions, such as grammatical patterns during language learning. These positive memory effects of sleep are mainly related to activities that have touched and engaged.

This memory consolidation occurs mainly during the first 90-minute cycle and the last period of REM sleep in the morning. Alcohol or sleepiness that affects sleep or premature awakening can seriously interfere with memory consolidation, and what you lose during one night can not be compensated for by more sleep the following nights. On the contrary, one night without sleep also causes memory consolidation for the next 2-3 nights when the brain tries to restore normal daily rhythm.

The need for sleep is for most adults somewhere between six and nine hours, with a greater sleep need in children. We need to sleep, but not necessarily in one stretch. Throughout history, our natural sleep patterns have largely been controlled by the daylight and a sleep pattern with two-night periods of night sleep, combined with a slumber at day, is more natural than the eight hours in a row that has become the norm since the course of industrialisation and the introduction of the electric light.

Sleep deficiency causes slower brainwaves in the browsers, lack of attention, anxiety, memory impairment and an irritated mood. Longer sleep deprivation causes mental, physical and emotional fatigue. People who have been without sleep for 32 hours show a severe and prolonged reduction in ability of diverge thinking compared to a control group who has been sleeping.

But also a few hours lack of sleep is affecting performance the following day in a clearly negative way. We risk dozing off for short micro sleep moments without even being aware of it, which may be fatal in traffic. Many major disasters, such as nuclear accidents in Chernobyl and Three Mile Island, the Exxon Valdezoil tanker spill, have been caused by a lack of sleep among the responsible personnel.

To stay up and study the night before an exam is a bad tactic. But too much sleep can be negative, albeit not as much. So the best habit is to try to have a regular daily rhythm, whether it’s weekdays or weekend, with night sleep that gives enough rest to feel well rested when waking up in the morning.

Tips: There are a number of well-proven tricks you can use if you have trouble sleeping:

  • Go to bed at the same time each evening. We have an internal biological clock that used to be controlled by the seasonal changes before the introduction of electric light. If you have different sleep patterns on weekdays and weekends, you will experience a constant jet lag. Also try to get up at about the same time each morning. The only reason to sleep longer is if you have a “sleep deficit” from earlier for short nights.
  • Take a bath a couple of hours before going to bed. The chill that the body feels when you getting up from the bath signals to the body to slow down. Alternatively take a “light” sauna just before going to bed so that your body is pleasantly warm and relaxed.
  • Avoid mental efforts just before going to bed. Problem solving, detective stories or a horror movie on Tv gets the brain in high speed. Better then to listen to quiet music in front of the fire place.
  • A short walk just before you go to bed will both lower your brain activity and give you some fresh air. On the other hand, avoid a hard physical pass hours before bedtime otherwise you have an excretion of the activation hormone cortisol and adrenaline that aggravate the insomnia.
  • Avoid energicing substances. Coffee, tea and chocolate contain stimulating xanthines. Alcohol may cause drowsiness, but it often leads to a shallow and unrestful sleep. Warm milk containing tryptophan (a substance that the body transforms into the relaxing hormone serotonin) is a better option. Also, avoid eating just before you go to bed – especially food containing fat and sugar.
  • Let the bedroom be a place only for sleep (and sex). If you also use the bedroom and the bed for work and other activities, your brain will also associates it with these habits. Keeping the room “free” from unnecessary activities gives a conditioned reflex to sleep when you lay down. The bedroom may also be a few degrees cooler than the rest of the home.
  • Avoid sleeping pills. Regular medications to fall asleep, almost always lead to addiction. After a while, their initial effect decreases or ceases, as you get accustomed to them, but if you the try to quit them, you may experience worse insomnia than before you started taking medication.

For those who have the ability to control their sleep rhythm, it may be worth exploring the effects of two sleep periods during the night, but also taking the opportunity to have a half an hour nap in the middle of the day. In order for this to work, you will need to reach the stable sleep, which takes about 20 minutes.

The American Space Agency, NASA, has demonstrated that pilots who took a 40-minute nap during long-haul flights increased their ability by 34% and their physical alertness by 100%.


  1. National Heart, Lung, and Blood Institute. Why Sleep is important?
  2. Walker PW & Stickgold R (2010). Overnight Alchemy: Sleep-dependent Memory Evolution. Nature reviews. Neuroscience 11:218.
  3. Home JA (1988). Sleep loss and “divergent” thinking ability. Journal of Sleep Research & Sleep Medicine. 11:528–536.
  4. Levitin Daniel (2015). The organized mind: Thinking straight in the age of information overload. Penguin Books.
  5. Martin Paul R (2003). Counting sheep: The science and pleasures of sleep and dreams.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Vikten av en god natts sömn


Sömnen är det livsviktiga balsam som återställer oss efter en lång dag av arbete och lek och förbereder oss för nästa. Hur vi mår under dagen bestäms till stor del hur väl vi sover under natten.

Sömnen har en helt avgörande roll för vår kreativitet och hälsa. Den är iblandad i hur vi läker och reparerar våra blodkärl och sömnbrist ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, njuråkommor, högt blodtryck, och diabetes. Sömnen är också involverad i balansen mellan de två hormon som gör oss hungriga (ghrelin) och mätta (leptin) och sömnbrist ökar risken för fetma både hos unga och vuxna. Sömnen underlättar också en normal tillväxt hos ungdomar och genom att påverka vårt immunsystem och vår hormonbalans så hjälper den till att hålla oss friska upp genom åren.

Sömnen är inte ett konstant och passivt tillstånd utan kännetecknas av fyra olika stadier i en sömncykel; insomning, stabil sömn, djup sömn och drömsömn eller REM-sömn (REM står för rapid eye movements).

Varje sådan sömncykel är cirka 90 minuter lång och upprepas under natten med allt längre perioder av REM-sömn i varje ny cykel; från 5–10 minuter i början av natten till en halvtimme eller mer i den sista cykeln innan man vaknar. Ju längre man varit vaken desto snabbare somnar man in och djupare blir sömnen. Kroppen återhämtar sig mest under djupsömnen, då hjärnans aktivitet går på lågvarv och utsöndringen av stresshormoner är som lägst. God sömn leder också till förbättrade minnesfunktioner, ett gott humör och ökad kreativitet.

Under sömnen befäster vi våra minnen från dagen som gått, men vi integrerar också dessa minnen i ett större sammanhang och skapar nya kopplingar till tidigare liknande minnen. Om vi har varit på konsert, så kopplar hjärnan under sömnen dessa minnen till våra upplevelser från tidigare konsertbesök eller musiken till minnena av annan musik vi hört. Om vi varit där med en viss person så sker också kopplingar till minnen av andra kontakter vi haft med den här personen.

Att befästa våra minnen är en komplicerad process under loppet av flera nätter. Under sömnen byggs de olika minnesfragmenten ihop till meningsfulla enheter, men minnen kan också repareras och förstärkas, så att när vi vaknar så har vi faktiskt förbättrat vår förmåga, oavsett om det rör sig om faktakunskaper, matematisk problemlösning eller färdigheter inom musik eller idrott. Sömnen gör också att vi kan urskilja nya tidigare dolda regler eller abstraktioner, t.ex. grammatiska mönster under språkinlärning. Dessa positiva minneseffekter av sömnen sker främst kring aktiviteter som har berört och engagerat oss.

Den här minneskonsolideringen sker främst under den första 90-minuterscykeln och den sista perioden av REM-sömn på morgonen. Alkohol eller sömnmedel som påverkar insomnandet eller ett för tidigt uppvaknande kan därför allvarligt störa minneskonsolideringen, och det man förlorat under en natt kan inte kompenseras med mer sömn de följande nätterna. Tvärtom så stör en natt utan sömn även minneskonsolideringen de följande 2–3 nätterna då hjärnan försöker att återställa den normala dygnsrytmen.

Sömnbehovet ligger för de flesta vuxna människor någonstans mellan sex och nio timmar, med ett större sömnbehov hos barn. Vi behöver sova, men inte nödvändigtvis i ett sträck. Vårt naturliga sömnmönster har genom historien i hög grad styrts av dagsljuset, och ett sömnmönster med två perioders nattsömn med vakenhet emellan kombinerat med en stunds slummer mitt på dagen är mer naturligt än de åtta timmar i sträck som blivit norm i spåret av industrialiseringen och införandet av det elektriska ljuset.

Sömnbrist orsakar långsammare hjärnvågor i pannloberna, bristande uppmärksamhet, ångest, nedsatt minne och ett irriterat humör. Längre tids sömnbrist ger upphov till mental, kroppslig och känslomässig utmattning. Personer som varit utan sömn i 32 timmar uppvisar svår och långvarig nedsättning av förmågan till divergent tänkande jämfört med en kontrollgrupp som fått sova ut.

Men också några timmars för lite sömn påverkar prestationen dagen efter på ett klart negativt sätt. Risken är stor att vi dåsar till under små korta ögonblick utan att vara medvetna om det, vilket kan vara fatalt i trafiken. Många stora katastrofer, såsom kärnkraftsolyckorna i Chernobyl och Three Mile Island, oljespillet från tankfartyget Exxon Valdez och grundstötningen av kryssningsfartyget Star Princess har orsakats av sömnbrist hos ansvarig personal.

Att vara uppe och plugga natten innan en tentamen är därför en dålig taktik. Men också för mycket sömn kan vara negativt, om än inte lika mycket. Så den bästa vanan är att försöka ha en helt regelbunden dygnsrytm, oavsett om det är vardag eller helg, med nattsömn som ger tillräckligt med vila för att man ska känna sig utsövd när man vaknar på morgonen.

Tips: Det finns ett antal välbeprövade knep man kan ta till om man har svårt för att sova:

  • Gå och lägg dig vid samma tid varje kväll. Vi har en inre biologisk klocka som före introduktionen av elektriskt ljus styrdes av årstidsväxlingarna. Om du har olika sömnmönster på vardagar och helger så kommer du att leva med ett konstant jetlag. Försök också att gå upp vid ungefär samma tid varje morgon. Enda anledningen att sova längre är om du har en ”sömnskuld” från tidigare för korta nätter.
  • Ta ett bad ett par timmar innan du ska gå och lägga dig kylan som kroppen känner när du går upp signalerar till kroppen att varva ner. Alternativt ta en ”lätt” bastu precis innan du ska gå och lägga dig så att kroppen är behagligt varmt avslappad.
  • Undvik mental ansträngning strax innan du ska lägga dig. Problemlösning, pusseldeckare eller en rysare på Tv får hjärnan i högvarv. Bättre då att lyssna på lugn musik framför brasan.
  • Rör på dig. En kort promenad strax innan du ska gå och lägga dig varvar både ner hjärnan och förser dig med en nypa frisk luft. Undvik däremot ett hårt fysiskt pass timmarna innan läggdags annars har du ett pådrag av aktiveringshormonen kortisol och adrenalin som försvårar insomnandet.
  • Undvik uppiggande ämnen. Kaffe, te och choklad innehåller uppiggande xantiner. Alkohol kan visserligen ge dåsighet, men för ofta med sig en lätt och orolig sömn. Varm mjölk som innehåller tryptofan (ett ämne som kroppen omvandlar till det avslappande hormonet serotonin) är ett bättre alternativ. Undvik också att småäta strax innan du ska gå och lägga dig – framför allt mat som innehåller fett och socker.
  • Låt sovrummet vara en plats endast för sömn (och sex). Om du också använder sovrummet och sängen för arbete och andra aktiviteter så förknippar din hjärna rummet även med dessa vanor. Att hålla rummet ”rent” från ovidkommande aktiviteter ger en betingad reflex att sova när du lägger dig. Sovrummet kan gärna också vara några grader svalare än resten av bostaden.
  • Undvik sömntabletter. Mediciner för att somna eller sova leder nästan alltid till ett beroende. Efter ett tag så minskar eller upphör deras initiala verkan, s.k. tillvänjning, men om du då försöker sluta så kan du uppleva värre besvär än innan du började medicinera. 

För dem som har möjlighet att själv styra sin sömnrytm kan det vara lönt att utforska effekten av två sömnperioder under natten, men även att ta tillfället i akt att slumra en halvtimme mitt på dagen. För att fungera så måste man komma ner i den stabila sömnen, vilket tar cirka 20 minuter.

Amerikanska rymdflygstyrelsen NASA har t.ex. visat att piloter som tagit en 40 minuters tupplur under långflygningar ökade sin förmåga med 34 % och sin fysiska vakenhet med 100 %.


  1. National Heart, Lung, and Blood Institute. Why Sleep is important?
  2. Walker PW & Stickgold R (2010). Overnight Alchemy: Sleep-dependent Memory Evolution. Nature reviews. Neuroscience 11:218.
  3. Home JA (1988). Sleep loss and “divergent” thinking ability. Journal of Sleep Research & Sleep Medicine. 11:528–536.
  4. Levitin Daniel (2015). The organized mind: Thinking straight in the age of information overload. Penguin Books.
  5. Martin Paul R (2003). Counting sheep: The science and pleasures of sleep and dreams.
  6. Powell Michael (2011). 50 smarta tips – kickstarta hjärnkontoret. Malmö: Kakao Förlag.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Bankfack eller minestronesoppa: modern neurovetenskap sprider ljus kring vår fantastiska associationsförmåga


Vad är det som gör att vi människor har en förmåga att associera och skapa helt nya tankemönster mycket effektivare än den mest kraftfulla superdator? Moderna neurovetenskapliga landvinningar kring hur vår hjärna lagrar och hanterar minnen kastar nytt ljus över denna gåta.

Datorers minnen är som bankfack …

Men låt oss börja med att titta på hur datorerna fungerar. Varje informationsbit i minnet på den traditionella datorn är uppbyggt av ettor och nollor. Dessa lagras i ett mönster som förblir konstant över den lagrade tiden, såvida den inte blir överskriven eller ändrad av datorns mjukvara.

Varje sekvens av ettor och nollor är också reserverad för en enda informationsbit och den lagrade informationen varken påverkar eller blir påverkad av annan information som är lagrad bredvid. Informationen är lagrad på en specifik plats som nås via datorns adressregister och informationen som är lagrad bredvid kan vara helt orelaterad.

Det fungerar lite grand som värdefacken i ett bankvalv. Varje fack har sin egen ägare och sin egen nyckel som kan öppna facket (men bar just det facket), helt oavsett vad som finns i facket bredvid

Denna konstruktion är säker och ändamålsenlig men gör också att datorn i grunden är dum utan förmåga till kreativt nyskapande.

… medan hjärnan mer fungerar som en minestronesoppa

Minnet i den mänskliga hjärnan är helt annorlunda uppbyggt. Minnesinformationen som är lagrad i hjärnan är inte statisk utan förändras hela tiden. Den modifieras, byggs om eller försvinner vilket gör den mindre säker och stabil, men å andra sidan möjliggör detta nya kreativa tankar och idéer.

Hur är då detta möjligt? För att förstå detta måste vi betrakta tre olika aspekter av hur våra minnen organiseras.

För det första kan varje enskild minnesnervcell aktiveras av ett intervall av kvaliteter, s.k. mikroattribut, t.ex. nyanser av färgen gult. En viss nervcell reagerar starkast på en mycket specifik våglängd av gult, men reagerar också, men inte lika starkt på andra snarlika gula nyanser. Den intilliggande nervcellen reagerar också på ett intervall av gult men har sin preferens för en aning annorlunda nyans.

Konsekvensen är att varje specifikt minne kodas i många olika nervceller, men också att varje nervcell kodar för många olika men snarlika minnen. När vi plockar fram ett minne så aktiverar vi därför en hel nervcellsgrupp, men signalstyrkan skiljer sig nervcellerna emellan från mycket starkt till mycket svagt.

Den andra aspekten av minnesfunktionen är att minnesgrupperna är distribuerade över hjärnbarken så att besläktade eller snarlika mikroattribut lagras i sidan om varandra och adresseras efter sitt innehåll.

När vi t.ex. lagrar minnet av en windsurfingbräda så kan de olika nervgrupperna som kodar för det trekantiga blå seglet hamna tätt intill de nervgrupper som kodar för den platta vita brädan, som ligger intill gruppen som kodar för vatten.

Allt vi minns är alltså associerat till något annat. När vi nästa gång ska lagra minnet av en simmande fisk så kanske dessa nya nervgrupper hamnar sidan om den tidigare vattengruppen. Vi är naturligtvis inte medvetna om dessa kopplingar mellan vitt, trekantigt, vatten och fisk, eller några av de hundratal miljoner andra kopplingarna mellan olika mikroattribut och i vårt medvetna tänkande skulle vi antagligen inte kunnat göra kopplingarna.

De olika nervgrupperna har en tendens att överlappa varandra vilket innebär att en del av de nervceller som har sin preferens för vatten kan svagt aktiveras av formen trekantig (från seglet). Denna konstruktion av vårt minne gör att det finns otaliga olika vägar att plocka fram vart och ett av alla de olika intryck som lagrats i våra minnen.

Den tredje viktiga aspekten är att minnet hela tiden byggs om. Varje gång vi plockar fram ett minne så konstruerar vi om det utifrån senare erfarenheter, pågående aktivitet och den sinnesstämning vi råkar befinna oss i, så att det bättre passar in i vår kontext. Minnet lagras sedan om i en delvis annorlunda ny version.

Detta fönster mellan återkallande och konsolidering av ett visst minne är känsligt och inte minst samtal med andra kan kraftigt påverka vad vi minns. Om du sett en grön boll och någon frågar dig om bollen du sett var röd, så kommer också färgen röd att adderas till minnet och du kan förledas att tro att du faktiskt sett en röd boll.

Dessa ”nya” minnen kan upplevs mycket intensivt och vi kan ha mycket klara och övertygande minnesbilder av något som aldrig hänt. Om vi verkligen vill vara säkra på att minnas något på ett korrekt sätt måste vi därför dokumentera det på något objektivt och oföränderligt sätt, t.ex. i skrift, foton, film, eller ljudinspelningar.

Om datorns minne kan liknas vid ett antal låsta bankfack så är den mänskliga hjärnans minneslagring alltså mer som en kokande minestronesoppa där de olika bitarna av kött, grönsaker och pasta hela tiden virvlar runt och studsar mot varandra i det kokande vattnet. Ingenting är konstant och allt hänger på något sätt samman.

 Kopplingar mellan synbart orelaterade minnen

Det sammanlagda resultatet av dessa tre aspekter på vår minnesfunktion är att relaterade informationsbitar inte bara kan förstärka varandra utan också interagera med varandra och med närliggande omkonstruerad information på ett utomordentligt effektivt och kreativt sätt.

Den nya informationen som hela tiden uppstår i gränslandet mellan olika mikroattribut är alltså inte slumpmässig och nonsensartad utan kopplingarna är relevanta även om de inte är direkt uppenbara.

När vi sedan aktiverar våra minnesgrupper i sökandet efter den kreativa idén så får vi varje gång vi plockar upp ett minne automatiskt på köpet en massa koncept som är relaterade, men på ett helt nytt sätt och därmed potentiella bärare av nya insikter.

Detta är grunden för vår fantastiska associationsförmåga som möjliggör att en tankebana plötsligt kan byta spår och att helt olika tankar kan studsa mot varandra, blandas och omformas till något nytt.

 Vi tänker med hela kroppen

Förmågan att associera gör att varje gång vi utsätts för olika stimuli så sätts det igång en hel kedja inte bara av tankar utan även av kroppsliga reaktioner. Om vi tänker på sex så reagerar kroppen med sexuell upphetsning, om vi tänker på en råtta så reser sig håren på kroppen och om vi hör ordet spya, så känner vi en lätt äckelkänsla i magen. Vi tänker alltså inte endast med vår hjärna utan med hela vår kropp.

 Idéerna flödar

Att associera är inte en helt spontan kreativ process där idéerna av sig själva kommer upp till ytan, utan mer ett aktivt sökande efter associationer på ett halvspontant sätt med element både från den spontana och medvetna vägen av idégenereringen.

Personer med ett ständigt flöde av nya idéer eller förmåga att leka ordlekar och spontant se nya sammanhang har starkt aktiverade associationsområden, och har därtill förmågan att få impulser från dessa att flöda upp till medvetandet genom nertonade filtermekanismer. Men även för dem som normalt har svårare att sätta på idékranen så finns det möjligheter att medvetet tona ner filtren när det behövs med hjälp av olika tekniker.

”Den mänskliga hjärnan hade en stor minneslagring. Den gjorde oss nyfikna och väldigt kreativa. Det var dessa egenskaper som gav oss en fördel – nyfikenhet, kreativitet och minne. Och den hjärnan gjorde något mycket speciellt. Den uppfann en idé som kallas ’framtiden’.”

– David Suzuki

Källa: Gabora L, Ranjan A (2013). How insight emerges in a distributed, content-adressable memory. I: Vartanian, Bristol AS, Kaufman JC (Red) (2013). Neuroscience of  crcreativity. Cambridge, Ma: MIT Press.

united-kingdom-flag-1- This blog  post in English

Safety boxes or minestrone soup: Modern neuroscience sheds light on our amazing association abilities


What is the secret behind our ability to associate and create brand new thought-patterns much more efficiently than the most powerful supercomputer? Modern neuroscience achievements about how our mind stores and manages memories shed new light on this mystery.

Computer memory is like safety boxes in a bank …

But let’s start by looking at how the computers work. Each piece of information in the memory of the traditional computer is made up of ones and zeros. These are stored in a pattern that remains constant over the stored time, unless it is overwritten or modified by the computer software.

Each sequence of ones and zeros is also reserved for a single piece of information and the stored information neither affects nor is affected by other information stored next to it. The information is stored in a specific location that is accessed through the computer’s address book and the information stored next to it may be completely unrelated.

It works a little bit like the safety boxes in a bank vault. Each box has its own owner and own key that can open the box (and only that box), no matter what is in the box next to it

This construction is safe and efficient, but also makes the computer basically stupid without the ability to make creative associations.

… while the brain is more like a minestrone soup

The memory of the human brain is built completely different. The memory information stored in the brain is not static but changes all the time. It is modified, rebuilt or disappear, making it less secure and stable, but on the other hand, it allows for new creative thoughts and ideas.

How is this possible? To understand this, we need to consider three different aspects of how our memories are organised.

Firstly, each individual memory-coding nerve cell can be activated by a range of qualities, so called micro-attributes, e.g. shades of the colour yellow. A certain nerve cell reacts strongly on a very specific wavelength of yellow, but also responds, but not as strongly to other similar yellow shades. The adjacent nerve cell also reacts to an interval of yellow but has a preference for slightly different shades.

The consequence is that each specific memory is encoded in many different nerve cells, but also that each nerve cell encodes many different but similar memories. When we pick up a memory, we activate an entire group of nerve cell, but the signal strength differs between the nerves from very strong to very weak.

The second aspect of memory function is that the memory groups are distributed over the brain cortex so that related or similar micro attributes are stored adjacent to each other and addressed according to their content.

When we store the memory of a windsurfing board, the different nerve groups encoding the triangular blue sail can be adjacent to the nerve groups encoding the flat white board, which is adjacent to the water-coding group of nerve cells.

Everything we remember is therefore associated with something else. When we next time store the memory of a swimming fish, these new nerve groups may end up close to the previous water group. We are of course not aware of these links between white, triangles, water and fish, or some of the hundreds of millions of other links between different micro-attributes, and in our conscious mind we could most likely not have made the connections.

The different nerve groups tend to overlap each other, which means that some of the nerve cells that have their preference for water can be slightly activated by the shape triangular (from the sail). This construction of our memory means that there are countless of different ways to pick up each of the different impressions stored in our memories.

The third important aspect is that the memory is constantly being rebuilt. Each time we pick up a memory, we will reshape it based on recent experiences, ongoing activities and our present mood, so that the memory will better fit our context. The memory is then re-stored in a partially different new version.

This window between recalling and consolidating a certain memory is sensitive, and conversations with others can greatly affect what we remember. If you saw a green ball, and someone asks you if the ball you saw was red, then the colour red will be added to memory and you may be led to believe that you actually saw a red ball.

These “new” memories can be experienced very intensively and we can have very clear and compelling memories of something that has never happened. If we really want to be sure to remember something correctly, we need to document it in an objective and unchangeable way, for example in writing, photos, movies, or audio recordings.

If the memory of the computer is similar to a number of locked bank safety boxes, then the memory of human brain is more like a boiling minestrone soup where the various pieces of meat, vegetables and pasta all the time swirl and bounce against each other in the boiling water. Nothing is constant and everything is connected in some way.

Connections between seemingly unrelated memories

The overall outcome of these three aspects of our memory function is that related information pieces can not only enhance each other but also interact with each other and with nearby reconstructed information in an extremely efficient and creative manner.

The new information that always occurs in the border between different micro-attributes is thus not random and nonsensical, but the links are relevant, although not immediately apparent.

When we then activate our memory groups in the search for the creative idea, each time we pick up a memory automatically “for free”, we also get a lot of concepts that are related, but in a whole new way and thus potential carriers for new insights.

This is the basis for our amazing association skills that allow our minds to suddenly change traces and let completely different thoughts bounce against each other, blend and transform into something new.

We think with our entire body

The ability to associate means that every time we are exposed to different stimuli, a whole chain-reaction is launched, not only through thoughts but also through bodily reactions. If we think of sex, the body reacts with sexual arousal, if we think of a rat, the hair is moving on the body and if we hear the word “vomit”, we feel a sense of discomfort in the stomach. Thus, we do not only think with our brain but with our entire body.

The ideas flow

Associating is not a completely spontaneous creative process, where the ideas of themselves come to the surface, but a more active search after associations in a semi-conscious way with elements both from the spontaneous and conscious way of idea generation.

People with a constant flow of new ideas or ability to play with words and spontaneously see new contexts have highly activated association areas in the brain, and in addition, they have the ability to get their impulses flowing up to their consciousness through down-tuned filters to the subconscious brain regions. But even for those who usually have more difficulties in putting on the taps, there are ways and techniques to tune down the filters to better access the associative parts of the brain.

“The human brain had a big memory storage. It made us curious and very creative. These qualities gave us an advantage – curiosity, creativity and memory. And that brain did something very special. It invented an idea called ‘the future’. “

– David Suzuki

Source: Gabora L, Ranjan A (2013). How insight emerges in a distributed, content-addressable memory. In: Vartanian, Bristol AS, Kaufman JC (Ed.) (2013). Neuroscience of creativity. Cambridge, MA: MIT Press.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska