The moon and your creativity

Moon 1000x667
“Super moon”, 3 December, 2017

Is the moon and its cycle affecting our creativity? This question is especially pertinent tonight, when there is a “super moon“.

This full moon has a larger-than-usual apparent size of the lunar disk as seen from Earth, coinciding with the closest distance that the Moon reaches to Earth in its elliptic orbit.

I was thrilled to have coincidentally just received my new telephoto lens today, and had a splendid opportunity to test it on the moon (result as above).

The time of the full moon has a specific significance in many cultures, and it’s not unusual among highly sensitive persons that they have special bodily and emotional feelings during the full moon, including insomnia.

It seems however that the correlation between the full moon and various mental disorders and disturbances, “lunacy” could account for less than 1% of these conditions, which should be a comforting thought.

So what about creativity? Getting the million dollar idea, may depend on how easily you could access all the myriads of associative connections happening in the subconscious parts of your brain every single moment.

What normally keeps all these new combinations of concepts from popping up in your conscious mind as new ideas, is the effective filter mechanisms you have in order to reserve your limited conscious thought capacity (one thought at a time) for the more mundane but necessary tasks of your daily life.

A way of toning down these filters is through regular meditation, and some people regularly into spiritual meditation note an easier access to normally subconsious thoughts when meditating at the time of the full moon, and especially during a super moon.

Is this true? I don’t know. Next time to find out for yourself will be on the night of the 2nd January, 2018. If you are not yet into meditation, then perhaps time to start now.

svensk_flagga  Detta blogginlägg på svenska

 

 

Månen och din kreativitet

Moon 1000x667
Supermåne, 3 december, 2017

Kan månen och dess cykel påverka vår kreativitet? Denna fråga är särskilt relevant just i kväll när vi kan glädjas åt en “supermåne“.

Denna fullmåne har en större än vanlig skenbar storlek på månskivan sett från jorden, som sammanfaller med det närmaste avståndet som månen når till jorden i sin elliptiska omloppsbana.

Jag var därför tacksam att det nya teleobjektivet jag beställt kom just i dag, vilket gav mig ett utmärkt tillfälle att testa det på månen (resultat som ovan).

Fullmånen har en särskild betydelse i många kulturer, och det är inte ovanligt bland högkänsliga personer att de känner av speciella kroppsliga och känslomässiga sensationer, inklusive sömnlöshet, just under fullmånen.

Det verkar emellertid som att korrelationen mellan fullmånen och olika psykiska störningar och störningar, “mångalen” kan svara för mindre än 1% av dessa tillstånd, vilket borde vara en tröstande tanke med tanke på så regelbundet vi har en full måne.

Så hur är det med månen och kreativiteten? Att få den där briljanta idén kan bero på hur lätt du har att få tillgång till alla de myriader av associativa kopplingar som händer i de undermedvetna delarna av din hjärna varje ögonblick.

Vad som normalt förhindrar alla dessa nya kombinationer av olika tankar och koncept att dyka upp i ditt medvetna sinne som nya idéer är de effektiva filtermekanismerna du har som tjänar att spara din begränsade medvetna tankekapacitet (en tanke i taget) för de mer vardagliga men nödvändiga uppgifterna i ditt dagliga liv.

Ett sätt att tona ner dessa filter är genom regelbunden meditation, och vissa människor som regelbundet praktiserar andlig meditation, upplever sig ha lättare tillgång till vanligen undermedvetna tankar när de mediterar under tiden för fullmånen och särskilt då under en supermåne.

Är detta sant? Inte vet jag, men nästa gång du kan ta reda på det själv kommer att vara natten 2-3 januari 2018. Om du ännu inte börjat meditera regelbundet, så är det kanske dags att börja nu.

united-kingdom-flag-1-  This blog post in English

To walk in beauty

Navajo land
Courtesy: Kevin Red Star

There is an expression “To walk in beauty”, that I heard for the first time some years ago, but more recently has given me a deeper meaning.

My life comrade and big love, Ann, is a soon to be certified Forest Therapy Guide in the practice of Shinrin-Yoko. Whenever Ann is guiding a group in the forest, she invites the participants “to walk in beauty”, meaning leaving the place in the same or better condition as it was before.

This means treading in the forest with respect for its flora and fauna, and making sure not to harm or disturb any of the life conditions there, e.g. making sure not to tear up the mosses from the rocks or be careful not to throw away a piece of wood that may be an insect nest. But it could also literally be seen as picking up the litter (pardon the pun), such as old beer cans and plastic wrappings.

This is a beautiful thing to do, and if practiced more broadly would mean a considerably better nature for all of us to enjoy.

But during some recent guided walks with Ann, and being on my own in the forest, I have also been reflecting more and more on the inner essence of the expression, and gradually “walking in beauty”, has to me come to have a wider meaning that could be applied to all aspects of life.

We are living in a world with so much evil and cruelty, where kindness and truth are becoming increasingly relative concepts among those having the power.

To remain decent human beings, i.e. “to walk in beauty” and leave not only the forest but also the world in a little better shape than in was before, is therefore becoming increasingly important as a counterbalance to the negative forces around us.

With the narrow viewpoint from my own social media channels, I’m so happy to everyday see so many individuals, sharing their own and others’ inspirational actions. All these persons are truly walking in beauty.

Being an inquisitive person, I also searched the Internet for the expression and found the following heart-warming Navajo prayer.

In beauty may I walk;
All day long may I walk;
Through the returning seasons may I walk.

Beautifully will I possess again
Beautifully birds
Beautifully butterflies…

On the trail marked with pollen may I walk;
With grasshoppers about my feet may I walk;
With dew around my feet may I walk.

With beauty before me may I walk
With beauty behind me may I walk
With beauty above me may I walk
With beauty all around me,
may I walk.

In old age, wandering on a trail of beauty, lively;
In old age, wandering on a trail of beauty, living again…
It is finished in beauty.
It is finished in beauty.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Att vandra i skönhet

Navajo land
Konstnär: Kevin Red Star

Det finns ett uttryck att “vandra i skönhet”, som jag för första gången hörde för några år sedan, men som nyligen har fått en djupare mening för mig.

Min livskamrat och stora kärlek, Ann, är snart en certifierad skogsterapi-guide inom en tradition som kallas Shinrin-Yoko. När Ann guidar en grupp i skogen uppmanar hon deltagarna att “vandra i skönhet”, vilket innebär att lämna platsen i samma eller bättre skick som den var när man kom.

Detta innebär att träda in i skogen med respekt för dess flora och fauna och se till att inte skada eller störa något av livsförhållandena där, t.ex. att inte riva upp mossan på stenarna eller att inte kasta bort en bit trä som kan vara en insektsbo. Men det kan också bokstavligen innebära att plocka upp skräp, som gamla ölburkar och plastförpackningar.

Detta är en fin sak att göra, och om fler tog till sig detta skulle vi ha en betydligt bättre natur för oss alla att njuta av.

Men under några av Anns senaste guidade vandringar, och även då jag gått ensam i skogen, har jag också mer och mer reflekterat över uttryckets inre betydelse, och att “vandra i skönhet” har för mig kommit för att få en bredare betydelse som kan tillämpas på alla aspekter av livet.

Vi lever i en värld med så mycket ondska och grymhet, där vänlighet och sanning blir alltmer relativa begrepp bland dem som har makten.

Att förbli anständiga människor, det vill säga att “vandra i skönhet” och inte bara lämna skogen utan också världen i ett lite bättre skick än tidigare, blir därför allt viktigare som en motvikt mot de negativa krafterna runt oss.

Med den snäva utsikten från mina egna sociala mediekanaler är jag så tacksam att varje dag se så många individer, dela egna och andras inspirerande handlingar. Alla dessa personer vandrar verkligen i skönhet.

Då jag är en nyfiken person, sökte jag också på Internet efter uttrycket och hittade följande vackra bön från Navajoindianerna.

In beauty may I walk;
All day long may I walk;
Through the returning seasons may I walk.

Beautifully will I possess again
Beautifully birds
Beautifully butterflies…

On the trail marked with pollen may I walk;
With grasshoppers about my feet may I walk;
With dew around my feet may I walk.

With beauty before me may I walk
With beauty behind me may I walk
With beauty above me may I walk
With beauty all around me,
may I walk.

In old age, wandering on a trail of beauty, lively;
In old age, wandering on a trail of beauty, living again…
It is finished in beauty.
It is finished in beauty.

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Tankar om lycka från en pilgrimsvandring

pilgrimwalk

För några dagar sedan skrev jag här på bloggen om 12 strategier för att öka lyckan. Av en slump (eller inte) kom detta tema tillbaka i dag under en  “pilgrimsvandring” anordnad av Färentuna kyrka. Vi var sex personer, i olika åldrar, som under tre timmar vandrade i Eldgarnsö naturreservat och samtalade kring vad lycka egentligen är och vad som gör oss lyckliga.

Den vackra naturen och de klara höstfärgerna gjorde säkert sitt till, men en gemensam upplevelse var att närvaro i naturen för oss var en starkt bidragande “lyckofaktor”. Men vad är då lycka?  Vi kom fram till att lycka inte är en ständigt berusande känsla utan mer en stillsam förnöjsamhet med livet i stunden, eller som en av vandrarna så fint uttryckte det “att ha kommit till en punkt i livet där man kan säga att om allt skulle ta slut här och nu så är jag ändå nöjd”.

Lycka är inte pengar eller materiella ting, utan förmågan att hitta och uppskatta de små tingen i tillvaron, något som ofta blir lättare med åren och ökad livserfarenhet. Detta kräver närvaro, oavsett om det är närvaro i naturen, närvaro i våra relationer eller närvaro med ett djur.

Vi lever tyvärr i en konsumtions- och prestationsvärld där måttstocken ofta är andras berättelser på sociala medier. Vi översköljs av bilder på fester, skrattande människor, vackert stylade hem och till synes perfekta förhållanden, utan att få motbilderna i form av vardagsstress, odiskade tallrikar och kanske gräl, ensamhet och sjukdom. Det kan då verka som att alla andra lever så mycket lyckligare liv än vi själva.

Om lycka då uppfattas som ett tvång och att vi måste vara lyckliga, så tror jag aldrig att vi når dit. Lyckan är inte en strävan utan en förmåga att bara kunna vara, och en förmåga att uppskatta och vara tacksam för vad vi har här och nu. Det måste då också vara OK att inte känna sig lycklig, men, som det föreslogs, “en liten knuff i rätt riktning” av en god vän är inte fel.

Att leva ett liv helt fritt från sorger och bekymmer är vare sig möjligt eller kanske ens något eftersträvansvärt. Lycka är inte avsaknad av svåra händelser utan i stället förmågan att hitta tillvarons glädjeämnen både när allt är bra och mitt i de livskriser som drabbar oss alla.

Lyckliga stunder kan finnas också i det djupaste mörker, och kontrasterna kan då göra ögonblicken av lycka mer intensiva. Jag såg detta själv på nära håll då jag för många år sedan arbetade en tid på en barncanceravdelning. Barnen där var imponerande i sin styrka och vishet och många av dem var fantastiska förebilder i konsten att fullt ut njuta av de korta stunderna av lek och glädje mitt i all sjukdom, smärta och ibland även död.

Lycka kan vara kopplat till mål i ens liv som ger mening – en vilja att uppnå något viktigt. Men detta mål (och resan dit) måste då ge ett inre och större värde bortom pengar, status, titlar och prestige. En fåfäng tro att dessa yttre symboler ska ge lycka kommer bara att leda till besvikelse.

För egen del var det en stor befrielse då jag för något år sedan upptäckte att jag nått så långt jag ville i karriären och därmed kunde släppa tankarna på att hela tiden gå vidare. Jag har ett meningsfullt arbete där jag kan göra nytta för andra och givande intressen vid sidan om (inklusive den här bloggen). Jag känner en djup tacksamhet för detta liksom en tacksamhet för mina relationer och för min förmåga att kunna njuta av naturen och där känna mig som en del i något större än mig själv.

Allt detta har gett mig ett inre lugn som är lycka för mig. Jag behöver fortfarande bli bättre på att prioritera det som är viktigt (på jobbet och privat) och lättare kunna säga nej utan att känna dåligt samvete, men i stort är ändå balansen där.

Till sist en liten glimt av en annan lycka i nuet mitt under vandringen. Vi fick en magisk stund när vi matade några kor med nedfallna äpplen. Deras råmanden när de åt av äpplena var ett klart uttryck av lycka!

cows

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Reflections on happiness during a pilgrimage

pilgrimwalk

A few days ago, I wrote on the blog about 12 strategies to increase happiness. By chance (or not), this theme came back today during a “pilgrimage walk” organised by the Färentuna church. We were six people, of different ages, who for three hours walked in Eldgarnsö Nature Reserve and talked about what happiness really is and what makes us happy.

The beautiful scenery and the crisp autumn colours certainly heldped, but a common experience was that presence in nature for us was a strong contributing “luck factor”. But what then is happiness? We realised that happiness is not a constant intoxicating feeling, but more of a calm sense compassion with life in the moment, or as one of the participants so well expressed it “to come to a point in life where one could say that if everything was to end here and now I would still be satisfied”.

Happiness is not about money or posessions, but the ability to find and appreciate the little things in our existence, something that often becomes easier with age and more life experience. This requires presence, whether it is a presence in nature, presence in our relationships or presence with an animal.

Unfortunately, we are living in a world of consumption and performance, where the measuring stick too often is the stories other people are sharing on social media. We are drowned in pictures of parties, laughing people, beautifully styled homes and seemingly perfect relationships, without getting the counter-images of everyday stress, unwashed plates and perhaps grief, loneliness and illness. It may then seem that everyone else lives so much happier life than we do.

If happiness is perceived as something compulsary and that we “must” be happy, I never think we will get there. Happiness is not a striving but an ability to be, present and an ability to appreciate and be grateful for what we do have, here and now. It must also be OK to not feel happy, but, as suggested, “a little push in the right direction of a good friend” may not be a bad thing.

Living a life completely free from pain and sorrows is neither possible nor perhaps even desirable. Happiness is not the absence of difficult life events, but instead the ability to find the pleasures and see the beauty of things both when times are good and in the midst of one of the life crises that inevitably will affect us all.

Happy moments can also be found in the deepest darkness, and the contrasts can then make the moments of happiness even more intense. I experienced this myself, when I many years ago was working in a child cancer ward. The children there were amasing in their strength and wisdom and many of them were admirable role models in the art of fully enjoying the short moments of play and joy, in the midst of all the sickness, pain and sometimes even death.

Happiness can be linked to goals in one’s life that have a deeper meaning – a desire to achieve something important. But this goal (and the journey there) must then provide an inner and greater value beyond money, status, titles and prestige. A vain belief that these external symbols will give happiness will only lead to disappointment.

For my own part, it was a great relief when I discovered some years ago that I had reached as far as I wanted in my career and could thus let go of the striving to move upward. I have meaningful work where I can make a positive change to others and rewarding interests outside work (including this blog). I feel a deeply grateful for this as well as a gratitude for my relationships, for my ability to enjoy nature and an inner sense to be connected to something bigger than myself.

All of this has given me an inner calm, which is happiness to me. I still need to become better at prioritising what’s important (at work and privately) and be more comfortable in saying no without having a bad conscience, but overall there is still a good balance.

Finally, a little glimpse of another happiness in the present moment during the walk. We had a magical moment when we fed some cows with fallen apples. Their mooings while eating the apples was a clear expression of happiness!

cows

Newton’s Tree – The Apple Tree that Sparked an Epiphany

Apple trees have long been a part of human history, as one of the first cultivated trees, but a tree of the ‘Flower of Kent’ variety inspired one of the biggest scientific discoveries in centuries. The so called ‘gravity tree’ is located on the grounds of Woolsthorpe Manor, the birthplace of Sir Isaac Newton.

via Newton’s Tree – The Apple Tree that Sparked an Epiphany — The Treeographer