Trust your intuition


By learning how to better listen to our inner voice and to be aware of the present moment with tuned down filters and with no judgment, we will also more easily access our intuition. You have probably been in a situation where you intuitively knew how to act without really knowing why. You have simply listened to your “gut feeling” and strikingly often it has turned out you were right. The late professor at the University of California, Berkely, George L Turin, has attempted to characterize the intuitive ability of problem solving as:

  • To know how to approach the problem without quite being sure how you know.
  • To recognize what is peripheral and what is central, without having fully understood the problem.
  • To perceive in advance the general nature of the solution.
  • To instantly connect a problem in one field to analogous problems in other fields and import the analogous knowledge into the problem at hand.
  • To sense when a solution mustbe right, just because “it feels right,” and to suspect a solution that feels wrong and continue to gnaw at it.

Albert Einstein has described this intuitive feeling like this: “The intellect has little to do on the road to discovery. There comes a leap in consciousness, call it Intuition or what you will, the solution comes to you and you don’t know how or why. ”

Intuition is founded on a solid knowledge base, but sometimes this is not enough. Just as the artist can create intuitively without knowing in advance what the end-result will be, the scientist can develop an “intuitive knowledge” that guides her without knowing how or why, based on her imagination and association skills.

Einstein received his intuitive revelations like mental pictures or music. He first worked intuitively, and then expressed himself in logical terms only in a second step, as he translated his images and his music into mathematical terms. Intuition can also appear in other forms, not rarely as an indescribable feeling that does not come from the head – hence the term “gut feelings “.

The intuition as described above, is closely related to the insight or “aha experience”, since the solution to a problem may seem to arise from nowhere. It is also related to the ability our brain has to create patterns, fill out voids and create complete pictures based on only partial information.

Knowledge, logic and mathematics are easy to define and are taught at school. It is based on our slow, conscious thinking and underlies rational and well-considered decisions. It is harder to explain the intuition. It is linked to our rapid associative thinking and is thus more evasive. We know it “feels” right (or wrong), but we cannot really explain why. This intuitive feeling can therefore be perceived as coming from within as a divine or mystical inspiration or understanding. In our rational and technologically dominated society, the intuition is sometimes seen as superstition.

Neuro researcher Richard Restak highlights this in his book The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. When people are forced to make decisions, they tend to think too much. The process is slow and often not of optimal quality. Our associative, automatic thinking is faster and often more correct. The more we think, the greater is the risk that we will mess things up and that in the end it will be wrong. That’s why students who answer multiple choice questions often get the advice to go on their first intuitive feel for what answer is right.

Because our language ability is linked to our consciously controlled thinking, while the associative thinking takes place in deeper brain structures that are not directly linked to the brain’s language centre, we often find it difficult to verbalise the intuitive feeling, and when we try, it often becomes a hollow rationalisation. Relying on people’s explanations for their various decisions can therefore lead very wrong.

Thoughts about the relationship between analytical and intuitive thinking have a long history. The traditional Eastern idea tradition distinguishes between yin (the passive, female and intuitive) and yang (the active, male and rational). The Taoist philosophy behind these concepts emphasizes that they are complementary, equivalent, transient, and together they form a whole. When there is a balance between yin and yang, harmony occurs, while the opposite occurs when one dominates the other.

The circular waves that occur when dropping a stone in a quiet pond have crests and troughs of the same amplitude and both eventually die out in exact harmony. Similarly, we can consider our rational analytical and intuitive thinking. Both are needed, both are equally important and both work best in harmony with each other. Together, they create harmony and the optimum relationship for creative thinking, and if we allow one to dominate over the other, we simultaneously limit our full creative potential.

Einstein was not the only great scientist who realized this. His contemporary physics colleague, Danish Nobel Prize winner Niels Bohr, was on the same line. In his own composite coat of arms, he included the famous Taoist yin / yang symbol Tajitu and the Latin version Contraria sunt complementa (the opposites complement each other).


But it is not only the Eastern idea tradition that emphasised the intuitive as a contrast to the rational. Plato glorifies in his famous dialogue Phaedrus the divine madness that has great ideas similar to the intuitive thinking. He exemplified this with the gifts received by the Hellenic people from the intuitive abilities of the oracle in Delphi, the priestess of Dodona, the Sibyl and other inspired persons.

Sigmund Freud’s teachings are based on the interplay between the conscious and subconscious and his disciple Carl G Jung has postulated four cognitive functions of the psyche; thinking, sensing, feeling and intuition, the two of which are in opposition to the latter two (thinking vs. feeling and sensing vs. intuition).

As the understanding of how our brain works is expanded and refined, the neurophysiological evidence is becoming increasingly strong that the intuitive ability is both real and could be practiced. Experimental studies have shown that the intuition works best when we are in a positive mood and a prerequisite for its function is to believe in our intuitive ability. Exercising affirmations could therefore be a tool to better access our intuition.

The fuel for intuition is our knowledge and experience and the engine, like for many of the other creative processes, our amazing subconscious association ability. Whether this ability is then linked to a spiritual dimension with a divine inspiration becomes more a metaphysical question that anyone can take a stand on based on his own beliefs.

Jonas Salk, the researcher who developed the first polio vaccine, said in an interview: “I’m saying that we should trust our intuition. I believe that the principles of universal evolution are revealed to us through intuition. And I think that if we combine our intuition and our reason, we can respond in an evolutionary sound way to our problems”.

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

Lita på din intuition


Genom att lära oss att bättre lyssna på vårt inre och vara medveten om nuet med nedtonade filter och utan värderingar har vi också möjlighet att lättare komma åt vår intuition. Du har säkert vid flera tillfällen varit i en situation där du intuitivt vetat hur du skulle handla utan att riktigt kunna förklara varför. Du har helt enkelt gått på ”magkänslan” och påfallande ofta har det visat sig att du haft rätt. Den nu framlidne professorn vid University of California, Berkely, George L Turin, har försökt karakterisera den intuitiva förmågan i samband med problemlösning som:

  • att veta hur man närmar sig problemet utan att vara helt säker på hur man vet det;
  • att känna igen vad som är perifert och vad som är centralt, utan att ha förstått problemet;
  • att i förväg uppfatta den allmänna karaktären på lösningen;
  • att omedelbart sätta ett problem inom ett område i samband med analoga problem inom andra områden och överföra den analoga kunskapen till det aktuella problemet;
  • att känna när en lösning måste vara rätt, bara för att “det känns rätt“, och att betrakta en lösning som känns fel med misstänksamhet och fortsätta att grunna på det.

Albert Einstein har beskrivit denna intuitiva känsla så här: ”Intellektet har lite att göra på vägen till upptäckten. Det kommer ett språng i medvetandet, kalla det Intuition eller vad du vill, när lösningen kommer till dig och du vet inte hur eller varför”.

Intuitionen baseras på en ordentlig kunskapsmassa i grunden, men ibland räcker inte denna till. På samma sätt som konstnären intuitivt kan skapa utan att på förväg veta vad slutresultatet ska bli, så kan forskaren med utgångspunkt från sin fantasi och associationsförmåga utveckla en ”intuitiv kunskap” som vägleder henne utan att hon vet hur eller varför.

Einstein fick sina intuitiva uppenbarelser som bilder eller musik. Han arbetade alltså först intuitivt och uttryckte sig sedan logiskt enbart i ett andra steg när han översatte sina bilder och sin musik till matematiska termer. Intuitionen kan också dyka upp i andra skepnader, inte sällan som en obeskrivbar känsla som inte kommer från huvudet – därav uttrycket ”magkänsla”. Intuitionen som den beskrivs ovan är nära släkting med insikten eller aha-upplevelsen, då lösningen på ett problem kan uppstå till synes från tomma intet. Den är också besläktad med den förmåga vår hjärna har att skapa mönster, fylla ut tomrum och skapa helheter baserat på enbart partiell information.

Kunskap, logik och matematik går lätt att definiera och är det som lärs ut i skolan. Den bygger på vårt tröga medvetna tänkande och ligger till grund för rationella och välövervägda beslut. Det är svårare att förklara intuitionen. Den är kopplad till vårt snabba associativa tänkande och är därmed mer undflyende. Vi vet att det ”känns” rätt (eller fel), men vi kan inte riktigt förklara varför.  Denna intuitiva känsla kan därför upplevas som att den kommer utifrån som en gudomlig eller mystisk inspiration eller förståelse. I vårt rationella och teknologiskt dominerade samhälle har intuitionen därför ibland misstänkliggjorts som vidskepelse.

Neuroforskaren Richard Restak belyser detta i sin bok The naked brain: How the emerging neurosociety is changing how we live, work, and love. När människor tvingas fatta beslut tenderar de ofta att tänka för mycket. Processen är långsam och ofta inte av optimal kvalitet. Vårt associativa automatiska tänkande är snabbare och ofta mer korrekt. Ju mer vi tänker desto större är risken att vi krånglar till det och att det i slutändan blir fel. Det är därför som studenter som ska svara på flervalsfrågor ofta får rådet att gå på sin första intuitiva känsla för vilket svar som är rätt.

Eftersom vår språkförmåga är kopplad till vårt medvetna kontrollerade tänkande, medan det associativa tänkandet sker från djupare hjärnstrukturer som inte är direkt kopplade till hjärnans språkcentrum, så har vi ofta svårt att verbalisera den intuitiva känslan och när vi försöker blir det ofta i stället en ihålig rationalisering. Att lita på människors förklaringar till sina olika beslut kan därför leda väldigt fel. Detta sagt är det givetvis nyttigt att vara medveten om möjligheten att drabbas av olika logiska felslut. Om man känner till och kan identifiera fällorna så kan man också tryggare förlita sig till sin intuition i situationer då den kan vara värdefull.

Tankar kring förhållandet mellan det analytiska och intuitiva tänkandet har en lång historia. Den traditionella österländska idétraditionen skiljer mellan yin (det passiva, kvinnliga och intuitiva) och yang (det aktiva, manliga och rationella). Den taoistiska filosofin bakom dessa begrepp betonar att de båda är komplementära, likvärdiga, övergående i varandra och tillsammans bildar de en helhet. När det är balans mellan yin och yang uppstår harmoni, medan motsatsen uppstå när den ena dominerar över den andra.

De cirkelformade vågrörelser som uppstår när man släpper en sten i en stilla damm har vågtoppar och vågdalar av precis lika höjd och båda dör så småningom ut i exakt samklang. På samma sätt kan vi betrakta vårt rationellt analytiska och intuitiva tänkande. Båda behövs, båda är lika viktiga och båda fungerar bäst i samklang med varandra. Tillsammans skapar de harmoni och det optimala förhållandet för ett kreativt tänkande och om vi låter ett dominera över det andra så begränsar vi samtidigt vår fulla kreativa potential.

Einstein var inte den ende store vetenskapsmannen som insåg detta. Hans samtida fysikerkollega, dansken och nobelpristagaren Niels Bohr, var inne på samma linje. I sin egenkomponerade vapensköld inkluderade han den kända taoistiska yin/yangsymbolen Tajitu (se nedan) och den latinska devisen Contraria sunt complementa (motsatserna kompletterar varandra).


Men det är inte enbart den österländska idétraditionen som betonat det intuitiva som kontrast till det rationella. Platon glorifierar i sin berömda dialog Phaedrus den gudomliga galenskapen som har stora idémässiga likheter med det intuitiva tänkandet. Han exemplifierade detta med de gåvor som det hellenska folket fått från de intuitiva förmågorna hos oraklet i Delfi, prästinnan i Dodona, sibyllan och andra inspirerade personer.

Sigmund Freuds läror bygger på samspelet mellan det medvetna och undermedvetna och hans lärjunge Carl G Jung har postulerat fyra funktioner hos psyket; tanke, förnimmelse, känsla och intuition, varav de två förstnämnda står i motsatsförhållande till de två sistnämnda (tanke mot känsla och förnimmelse mot intuition).

I takt med att kunskapen om hur vår hjärna fungerar hela tiden utökas och förfinas, blir också de neurofysiologiska beläggen allt starkare för att den intuitiva förmågan både är högst reell och kan övas upp. Experimentella studier har visat att intuitionen fungerar bäst när vi är på ett positivt humör och en grundförutsättning för att den ska fungera är att vi tror på vår intuitiva förmåga.

Bränslet för intuitionen är vår kunskap och våra erfarenheter och motorn, precis som vid många av de andra kreativa processerna, vår fantastiska undermedvetna associationsförmåga. Huruvida denna förmåga dessutom är kopplad till en andlig dimension med gudomliga ingivelser blir då mer en metafysisk fråga som var och en får ta ställning till utifrån sin egen trosuppfattning.

Jonas Salk, forskaren som tog fram det första poliovaccinet, har sagt i en intervju: ”Jag säger att vi bör lita på vår intuition. Jag tror att universums principer uppenbaras för oss genom intuitionen. Och jag tror att om vi kombinerar vår intuition med vårt förnuft, så kan vi reagera på ett evolutionärt riktigt sätt på våra problem. Effektiva kreativa koncept kräver att vi införlivar förnuft och logik med intuition och känsla”.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English

The importance of solitude


The creative process often takes place in solitude, and not least for artistic creation, an undisturbed space is needed to come in contact with your inner creative essence. Many highly creative people have therefore, in their moments of creating, escaped from the constant noise and distractions of other people. Ingmar Bergman sought inspiration at the island of Fårö, Marcel Proust locked himself in his studio where he was sleeping at day and at night worked with his monumental novel Remembrance of things past, and Charles Dickens walked alone in London at night, to name a few.

Solitude is needed to work out projects and ideas within yourself. Incubation also requires being alone, and the Eureka moment where the idea suddenly appears in your head usually occurs in solitude without distractions. It is therefore important that there are places and opportunities to withdraw at workplaces, in schools and in private life.

The importance of being able to retreat to access your creativity is now also experimentally proven. Neuroradiological research has shown that when we focus on the outer world, our executive systems and “me centre” interfere with each other, but when we instead focus solely inwardly, these systems interact and reinforce each other. In this state we can consolidate our memories, get new connections in the brain, strengthen our identity, and interpret meaning from our experiences.

As humans, we also have different needs for solitude. While the extrovert person finds his strength in interacting with others, the introvert person needs moments of silence and seclusion to charge his batteries. Our society has long favoured the extrovert, while introverts have been regarded as odd and asocial. In recent years, however, there has been a reassessment, where more and more people have seen the introverted as more emotionally mature.

svensk_flagga   Detta blogginlägg på svenska

Vikten av ensamhet


Den kreativa processen sker ofta i ensamhet och inte minst inom konstnärligt kreativt skapande behövs det egna oinkräktade utrymmet för att komma i kontakt med sitt inre kreativa väsen. Många högt kreativa personer har därför i sina stunder av skapande sökt sig bort från det ständiga bruset av distraktioner och andra människor. Ingmar Bergman sökte sin inspiration på Fårö, Marcel Proust stängde in sig i sin parislägenhet där han sov på dagarna och på nätterna jobbade med sin romansvit På jakt efter den tid som flytt och Charles Dickens promenerade ensam i London på nätterna, för att nämna några.

Ensamheten behövs för att inom sig arbeta fram projekt och idéer. Inkubationen kräver också ensamhet och Eureka-ögonblicket där idén plötsligt dyker upp i huvudet sker oftast i ensamhet utan distraktion. Det är därför viktigt att det på arbetsplatser, i skolor och privatlivet både finns utrymmen och möjligheter att dra sig tillbaka.

Vikten av att kunna dra sig tillbaka för att komma åt sin kreativitet är numera också experimentellt belagt. Neuroradiologisk forskning har visat att när vi fokuserar på den yttre världen så motarbetar vårt exekutiva system och jag-centrum varandra men när vi i stället i ensamhet fokuserar inåt så samverkar och förstärker dessa system varandra. I detta tillstånd kan vi befästa våra minnen, få till stånd nya kopplingar i hjärnan, stärka vår identitet, och tolka in mening i våra erfarenheter.

Som människor har vi också olika behov av ensamhet. Medan den extroverta personen hittar sin kraft i umgänget med andra, så behöver den introverta personen stunder av stillhet och avskildhet för att ladda sina batterier. Vårt samhälle har länge favoriserat de extroverta, medan introverta setts som udda och asociala. På senare år har det dock skett en omvärdering, där man allt mer kommit att se de introverta som mer känslomässigt mogna.

united-kingdom-flag-1-   This blog post in English


Thinking outside the box: One half of thirteen is eight


With our pattern thinking, we easily get caught up in a habitual way of approaching a problem. In school, we have also been trained to think convergently, i.e. to look for the one and only correct answer, instead of taking a step back, observing the world with non-judgmental eyes and reflecting on unexpected solutions to the problem. I have previously highlighted this phenomenon in the blog post Thinking outside the box: The Barometer question.

With this strategy, we often come up with appropriate solutions to a problem, but these are often neither very odd nor innovative. Since our brain wants to use as little energy as possible, we usually stick to the first answer that fits our question, and then stop thinking.

The opposite way to address a problem, is instead to try to find as many divergent solutions as possible to a problem that at first glance appears to be convergent. To succeed, we would need to consider the problem from completely new perspectives, i.e. what we sometimes call lateral thinking or thinking outside the box.

An illustrative example of this is the question: “What is one half of thirteen”? Our immediate intuitive answer is “6.5”, which is probably the only reply that would render us a correct answer in the school’s math classes. But if we were to take the challenge from another perspective, the answer is not as obvious.

By halving 13 expressed as Arabic or Roman numerals or letters, half of 12 may also be:

13    ⇒     1 and 3

XIII = XI and II   ⇒     11 and 2

Thirteen = Thir and teen   ⇒     4 and 4

XIII =    XIII        ⇒     VIII = 8    (upper part of the half)

Albert Einstein once said: “Most people stop looking when they find the proverbial needle in the haystack. I would continue looking to see if there were other needles.

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska

Tänka utanför lådan: Hälften av elva är sex


Genom vårt inlärda mönstertänkande så fastnar vi lätt i invanda sätt att angripa ett problem. I skolan har vi dessutom tränats i konsten att tänka konvergent, d.v.s. leta efter det enda rätta svaret i stället för att ta ett steg tillbaka, se världen med nya ögon och reflektera över oväntade lösningar på problemet. Jag har tidigare belyst det här fenomenet i blogginlägget Tänka utanför lådan: Barometerfrågan.

Med denna strategi kommer vi ofta fram till ändamålsenliga problemlösningar, men dessa är ofta inte särskilt udda eller innovativa. Eftersom vår hjärna vill använda så lite energi som möjligt så nöjer vi oss oftast med det första svaret som passar till vår fråga och slutar sedan att tänka.

Det motsatta sättet att angripa ett problem är i stället att försöka hitta divergenta (så många som möjliga) svar på problem som vid första anblicken verkar vara konvergenta. För att lyckas med detta så behöver vi ofta betrakta problemet från helt nya synvinklar. Det vi kallar för lateralt tänkande eller att tänka utanför lådan.

Ett bra exempel på detta är frågan: ”Vad är hälften av elva”? Vårt omedelbara intuitiva svar är “5,5”, vilket sannolikt varit det enda svaret som gett oss rätt i skolans matematikundervisning. Men om vi skulle anta utmaningen från ett annat perspektiv är svaret inte lika självklart i sin ensidighet.

Genom att halvera 11 uttryckt som arabiska eller romerska siffror eller bokstäver kan hälften av 11 också vara:

11    ⇒    1 och 1

XI    ⇒    X och I   ⇒    10 och 1

XI =  XI     ⇒   VI = 6 ( övre delen av XI )

Elva   ⇒    El och va   ⇒    2 och 2

Albert Einstein har sagt: “De flest människor slutar leta när de funnit den berömda nålen i höstacken. Jag skulle fortsätta att leta för att se om det fanns fler nålar.”

united-kingdom-flag-1- This blog post in English

Trees falling without a sound, quantum mechanics, and creative problem-solving

Falling tree

If a tree falls in a forest and no one is around to hear it, does it make a sound?” This is a well-known philosophical question, which many persons have been pondering on.

Physically, a sound is generated when a wave movement is propagated through a medium (in this case the air) and then reaches a hearing organ of a biological being and then perceived as sound. Everything that is experienced happens therefore within the individual who experiences it, as I wrote about in a previous blog post.

One way to consider the falling tree in the forest is that if no one is there to observe the event, there is also no safe way to say whether the event occurred or not. Therefore, the event then becomes identical to an event that never occurred.

Similarly, according to quantum mechanics, as described by Niels Bohr and Werner Heissenberg in the 1920s, a subatomic elemental particle can be described both as a particle and a quantum wave and paradoxically be in both these states simultaneously.

It is only when the system is observed that the probability is reduced to one of these two possibilities immediately after the measurement. Therefore, reality depends on whether it is observed or not.

This paradox has been illustrated by physicist Erwin Schrödinger in the classical thought experiment Schrödingers cat, where a cat trapped in a box can be both dead and alive at the same time.

SC 6

In the experiment, the death would be triggered by a single atomic decay in a radioactive material in the box (which, according to the quantum mechanics, could simultaneously take place and not). Whenever such a decay is recorded by a Geiger meter, a poisonous gas would be discharged, immediately killing the cat. However, it is only when someone opens the box and observe the cat that the two outcomes are reduced to a single one – a dead cat or a living cat.


Both the quantum mechanical paradox of Schrödinger’s cat and the story of the falling tree have a direct parallel in our minds when we solve problems using our associative ability.

Every second there are millions of subconscious associations where different thoughts, concepts, feelings, symbols and memory fragments constantly bounce against each other in combinations that are tested against the problem we are trying to solve without us being aware of it.

As the brain focuses on unresolved issues, only one or a few of these combinations of different thoughts and memories will reach our consciousness as an insight or an aha experience. This would also require that we have a mental readiness to capture the insight and that we are not in an environment where we are distracted.

All the other millions of different thought associations taking place in our brains will never reach our consciousness, and in the same way as the falling tree in the forest, they may either have happened or not and we have no way to decide which.

As long as our consciousness has not perceived a thought from our subconscious brain part, this thought is thus identical to a thought that never occurred, and therefore lacks all meaning and relevance to us.

We can never know what thoughts exist within us, if they don’t reach our consciousness. However, we can train our ability to open up for the wealth of creativity we carry within us.

This can be done both by practicing our association skills and by staying in stressful environments, meditation and mindfulness, and tuning down the filters and opening our window to our subconscious minds and recording in a non-judging manner everything that comes up and down.

We can also denounce this creative gift by blindfolded stressing through life and further rejecting all the odd and unexpected ideas that do not directly fit our world view.

Note: Einstein, who with his work laid the theoretical foundation for quantum mechanics, could never accept the underlying paradox described above. He expressed his views as : “God does not play dice with the universe.”

svensk_flagga Detta blogginlägg på svenska